Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman

Martins väg till korset

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare.
25.3.2013 kl. 11:02
Via Crucis i Helsingfors är ett ekumeniskt projekt som involverar över hundra skådespelare, både amatörer och proffs.. I år spelas huvudrollen som Jesus av skådespelaren Martin Bahne.

Hur kom det sig att det blev du som spelar Jesus i år?

– Jag känner regissören Mikko Lammi sedan tidigare och han frågade om jag vill ställa upp.

Hur reagerade du på förslaget?
– Det behövdes ingen övertalning. Det är ju en stor sak att få vara med i ett så här unikt och stort projekt.

Hur har du förberett dig för rollen som Jesus?
– Jag har försökt ta reda på hur man ser på Jesus i bland annat andra religioner. Jag ville få en så bred bild som möjligt av honom. Jag vill inte grunda rolltolkningen på fabler.

Har du jämfört manuskriptet med evangeliernas Jesus?

– Nej, jag har inte läst Bibeln. Jag vill göra en rolltolkning som talar till vår tid och som har något att säga människor i dag.

Hur är påskvandringen uppbyggd?

– Den är indelad i fyra olika scener. Den första scenen är när Jesus rensar templet från månglarna och fördömer prästerna. Efter det rämnar han inombords. Den första och den andra scenen spelas i Kajsaniemiparken på två olika ställen.

I scen två har vi nattvarden och Judas svek och Jesus är besviken på sina lärjungar. I den här scenen blir han anhållen.

I den tredje scenen har vi rättegången med Pilatus och Petrus som nekar till att han känner Jesus. Den här scenen spelas på ständerhusets trappa.

I den fjärde scenen blir det vandringen till Golgata och korsfästelsen.
Har du någon favorit bland de här scenerna?

– Scen två där Judas sviker Jesus tycker jag är intressant. Det finns en svikare i oss alla. Sveket kommer som en överraskning liksom resten av dramats händelser. Jesus är djupt förvirrad och för att berättelsen ska fungera dramatiskt kommer allt som händer att vara en överraskning för de inblandade.

Vilket är Via Crucis budskap?
– Det finns både ett positivt och ett negativt budskap. Det negativa är när folkmassan blir som en enda röst. Pilatus är den enda som tycker att Jesus är oskyldig. Man kan dra paralleller till fascism och liknande fenomen.
Det positiva i det här dramat är det goda som kommer ur det. Kärleksbudskapet och budskapet om nåd.

Tror du att Via Crucis kommer att påverka dig själv?

– Jag har höga förväntningar. Jag hoppas jag kommer ut som en renare människa och med större nåd gentemot mig själv.
Jag tycker också det är viktigt att det är ett ekumeniskt projekt och att olika kyrkor är med.

Det är inte så ofta man får spela för en publik på närmare 16 000 människor. Att det är så många skapar säkert en alldeles speciell atmosfär.

Kommer alla att kunna höra vad som sägs?
– Vi använder ljudteknik och dramat har en mycket rik ljudvärld med musik och solosång.

Hur mycket har ni repeterat?
– Från och med i dag (14.3) repeterar vi varje kväll så det blir två veckor. På skärtorsdag har vi generalrepetition. Vi har övat i olika kyrkliga lokaler.

Nyligen var det premiär på La Strada, en pjäs som du regisserat. Var fick du idén till den?
– Jag läste om ett rättsfall där en 16-årig rumänsk flicka såldes till en massa finska män för en spottstyver. Sutenören behöll så gott som alla pengarna själv. Det var ett hejdlöst utnyttjande.
Jag ville göra något om systematisk arbetsrelaterad människohandel. Ekonomiskt handlar det om enorma summor som omsätts inom människohandeln på global nivå. Bara inom narkotikahandel är summan större.
Jag har lånat pjäsens huvudkaraktärer från Fellinis film La Strada.
Tomas von Martens



forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37