På tal om påvevalet: liberal eller konservativ?

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären.
21.3.2013 kl. 11:43
Bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt – och tendentiöst – man ser på det här med religion. Om en artikel eller ett inslag berör Katolska kyrkan så ”ska” det bara handla om sex: om preventivmedel och abort, om enkönade parförhållanden och pedofili. Som om det största kristna samfundet i världen inte hade något annat för sig.
Utifrån klassificeras jag som konservativ för att jag – i mina ögon föga överraskande – följer Kyrkans lära. Men i katolska sammanhang handlar axeln konservativ-liberal oftast om något helt annat, främst mässan. För eller emot tridentinsk mässa? För eller emot vilken tolkning av Andra Vatikankonciliets texter? I vilken utsträckning vill du eller vill du inte ha kvar latinet? Det är på riktigt de frågorna som väcker starka känslor i katolska församlingar i Finland och världen över. Inte abort. Den saken är vi ju överens om: du ska inte döda.
Att Katolska kyrkan sedan påven Leo XIII och slutet av 1800-talet har haft en stark social lära ignorerar massmedierna i allmänhet totalt. Hans encyklika Rerum Novarum ser fel och brister i både socialism och kapitalism och lyfter fram alla människors rätt att försörja sig och sin familj på sitt arbete i stället – nästan så långt har väl en del tänkare i ”västvärlden” tagit sig i dag, men ändå är det vi katoliker som är efter på något sätt?!
På en vanlig redaktion finns i dag journalister som är specialiserade på sport, ekonomi och politik – men det är ingen självklarhet ens för större redaktioner att någon borde vara expert på religionsfrågor och ha förutsättningar att förstå skeenden när det händer något inom den kyrkliga sfären.
Den okunskapen drabbar inte bara Katolska kyrkan. Kunskaperna om Ortodoxa kyrkan i Finland är ofta inte ett dugg bättre och skrämmande är att många journalister inte ens verkar har koll på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, trots att den är det överlägset största samfundet i vårt land. Mina förutsättningar att förklara den katolska sakramentssynen minskar drastiskt när själva ordet ”sakrament” inte längre har någon betydelsebärande innebörd.
Utan ordet sakrament kan jag inte förklara vad det innebär att vara katolik. För i motsats till pedofili och könsfrågor är det faktiskt sakramenten som utgör hjärtat i katolicismen. Utan sakrament finns Katolska kyrkan helt enkelt inte.
Jag är alltså varken konservativ eller liberal, jag är sakramental. I centrum finns alltid altarets allraheligaste sakrament: Kristus.

Skribenten är Katolska kyrkans representant i Ekumeniska Rådets Sektion för finlandssvensk ekumenik.
Sara Torvalds



konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26