Eva skulle helst köpa enbart ekomjölk, men det har hon inte råd med. Hennes bidrag för miljön är att köpa en liter ekomjölk då och då. (foto: Sofia Torvalds)

Leva på luft

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern.
3.2.2013 kl. 09:00
Tycker du att du är fattig? frågar jag.

Vi sitter i Evas kök. Jag har hämtat med mig lunch eftersom det är tre dagar tills hon får barnbidrag. Dagen innan gjorde hon av med de sista pengarna på brukskontot (16,25 euro) då hon köpte mjölk, ost, wc-papper och den nödvändigaste maten.

– I början av månaden fyller jag på i frysen och köper påssoppor och billig pasta som vi har i skåpen. Det äter vi sedan i slutet av månaden då pengarna är slut.

Hon funderar en stund på den där frågan om huruvida hon är fattig eller inte.

– Som familj är vi fattiga, säger hon.

Eva har varit fattig i så gott som hela sitt vuxna liv. I Finland är man fattig om man förtjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten. Evas sexpersonersfamilj klarar sig på mindre än 40 procent av medianinkomsten.

– Jag har aldrig kunnat ta barnen till södern och jag skulle vilja åka den där ena gången, så de skulle få se vad det är. Men i och med att jag är så duktig på att vända på slantarna så gör vi faktiskt sådant som andra människor med våra inkomster inte ens skulle drömma om. Vi brukar packa in hela familjen i en bil och köra så långt vi kommer. Vi har till exempel varit i Danmark.

Lång övning
Eva säger att hon är snål och sparsam av naturen. Dessutom har hon övat på det länge.

– Det som jag tycker är mycket pengar säger andra att de inte klarar av att leva på. Jag är jättebra på att vända på slantar men jag är usel på att få in dem.

Vad är det som gjort att just Evas familj är fattig?

– Vi fick barn tidigt, innan vi hade karriär. Vi var studerande och hade flera barn. Vi hade inte ens råd att ha barnen på dagis. Där började det.
Periodvis har Evas man inte kunnat jobba på grund av att han varit sjuk. Just nu studerar han. Hans bidrag till familjens ekonomi är studiestödet på 298 euro per månad.

– Och själv valde jag den bransch jag valde för att jag ville göra något meningsfullt, men det var inte en bransch med bra arbetsförutsättningar eller god lön. Nu är jag arbetslös. Då blir det som det blir.

När hon ser på framtiden känner hon sig ambivalent.

– Det har ju faktiskt varit bättre i perioder då jag haft jobb. Då har vi klarat oss. Jag hoppas hela tiden, men jag vågar inte lita på att vi någonsin kommer att ha mera pengar. Men om man inte hoppas kan man lika gärna gå och lägga sig.

Att vända på slantarna år ut och år in har inte gjort henne deprimerad, men det har gjort henne arg.

– Jag är så frustrerad ibland. Då blir jag arg och fräsig mot barnen, och det är ju inte deras fel.

Lite vardagslyx
Hon säger att hennes vardagslyx är att gå till butiken utan att behöva räkna varje cent. Så att hon bara kan plocka det hon vill ha från hyllan.

– Sen är jag ju så snål att jag inte plockar något som är dyrt. Men jag kan välja till exempel att köpa ekomjölk. Om jag köper sju liter mjölk så köper jag en liter ekomjölk för miljöns skull. Helst skulle jag köpa allt eko men jag måste balansera mellan miljötänk och ekonomisk realitet.
Om det händer en katastrof, som att bilen går sönder – Evas familj bor på ett ställe där det är svårt att klara sig utan – har hon sett till att ha en buffert.

– Eftersom jag är så snål har jag lyckats lägga undan av våra pengar när vi haft lite mer. Så jag har ett buffertkonto och där finns det lite pengar som jag kan använda om det händer en katastrof.
Men för att få socialbidrag får man inte ha ett buffertkonto.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39