Kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fyra största religionerna i världen. De religionslösa är fler till antalet än buddisterna. Foto: SXC

Ökad migration kräver större religionskunskap

Migrationen i världen leder till att religionerna uppblandas. Det ökar också behovet av religionskunskap.
23.1.2013 kl. 12:54
Under de senaste femtio åren har mängden människor som flyttat från ett land till ett annat ökat från 80 miljoner till 200 miljoner, visar Kyrkostyrelsens rapport som bygger på statistik från International Bulletin of Missionary Research.

– Religionen är en av främsta orsakerna till migrationen i världen, säger teologiedoktor Timo Vasko, missionsteolog på Kyrkostyrelsen. Kristna är mer benägna att emigrera än andra religiösa grupperingar.

Av alla världens migranter är hälften kristna och en fjärdedel muslimer. Vasko menar att det finns flera orsaker till att det är så.

–  Speciellt i länder som Pakistan, Iran och Irak är det vanligt att regeringen inte respekterar mänskliga rättigheter och att den kristna minoriteten trakasseras.

Muslimerna är den näst största religiösa gruppen i världen.
 
–  De flyttar också av politiska orsaker men till exempel de 2,5 miljoner turkar som bor i Tyskland har flyttat i jakt på en bättre levnadsstandard.
 
Vasko ser det som en mänsklig rättighet att få höra evangeliet, och helst då på eget modersmål.

– Många invandrare frågar efter vad vi tror på i Finland. Vi har församlingar som har verksamhet på olika språk. Runt om i landet hålls gudstjänster bland annat på kinesiska, arabiska och ryska.
Många finländare ställs inför en ny situation när de får frågor om sin kristna tro.
 
– Förutom litteraturen ger kyrkans nätsidor svar på den frågan – på olika språk.

De som invandrar till Finland kommer ofta från samhällen där frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna saknas.
 
Känner stor frihet

– Vi har religionsfrihet i Finland och det är ett okänt begrepp för många invandrare, säger Vasko.

– Vi har rätt att höra till vilket religiöst samfund som helst eller att låta bli. Det är vanligt att muslimer som kommer till Finland inte ansluter sig till något muslimsamfund. De känner att det är en stor frihet att för första gången i sitt liv få stifta bekantskap med allt som intresserar dem.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57