Ljusare men ojämnare församlingsekonomi

Kyrkostyrelsen redovisar fjolårets ekonomiska resultat ute i församlingarna. För många ser det bättre ut - men skillnaderna är stora.
20.8.2012 kl. 21:53
Av totalt 311 församlingsekonomierna uppvisade ca en fjärdedel,  74 st, ett negativt årsbidrag år 2011. Motsvarande antal året innan var 47 fler. I de här församlingarna översteg kostnaderna intäkterna.

Den ekonomiska polariseringen fortsätter. Svaga församlingsekonomier blir ännu svagare. De största har som regel lyckats hålla sin ekonomi på plus.

Församlingarnas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden steg till sex miljoner euro jämfört med två miljoner året innan. År 2009 var räkenskapsperiodens resultat  24 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 150 församlingar, ett år tidigare var motsvarande tal 197.

Skatteintäkterna ökade
Församlingarna fick in sammanlagt 857 miljoner euro jämfört med 842 miljoner år 2010. Tillväxten var 1,8 procent. Nästan i en fjärdedel av församlingarna sjönk intäkterna från kyrkoskatten. Ca 80 procent av församlingarnas intäkter bestod av skatteintäkter. 
I medeltal fick en församling in 205 euro per församlingsmedlem i skatt, ca 5 euro mer än året innan. I 43 församling sjönk skatteintäkterna per församlingsmedlem, vilket är betydligt färre än 2010, då motsvarande tal var 228.

Den lägsta kyrkoskattesatsen på 1,0 procent hade man i samfälligheterna i huvudstadsregionen och i Åbo och i S:t Karins kyrkliga samfällighet. Nio församlingar hade den högsta skattesatsen på 2,0 procent. Den vägda inkomstskatteprocenten var i medeltal 1,33 procent i hela kyrkan.
Mer intäkter från samfundsskatten
Församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten var 133 miljoner jämfört med 112 miljoner året innan. Tillväxten berodde dels på att utdelningen steg och dels på att företagen gjorde större vinster. Församlingarna får en del av samfundsskatten eftersom de har lagstadgad skyldighet att ordna med gravplats för alla medborgare, sköta uppgifter som berör folkbokföring och det nationella kulturarvet. Kostnaderna för att sköta de här uppgifterna var 137 miljoner euro.
Kyrklig Tidningstjänst



uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39