Många beväringar vill diskutera relationer och pengabekymmer med militärpastorn. Bilden är från en marsch vid Nylands Brigad.

Beväringar intresserade av nattvard och diskussion med militärpastorn

militärtjänst. Behovet av personlig diskussion med militärpastorn har ökat bland de finländska beväringarna under de senaste åren. 9.8.2012 kl. 04:30
Behovet av personlig diskussion med militärpastorn har under de senaste åren ökat bland de finländska beväringarna. Också antalet som deltar i nattvard har ökat.
– Beväringarna har frågor kring människorelationer och penningbekymmer. Många som inleder sin militärtjänst saknar beredskap för den disciplin som råder i det militära och processen att anpassa sig kan bli väldigt tung, säger fältprosten Vesa Aurén
För de nya beväringarna som inledde sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad i början av juli ordnades en gudstjänst genast den första söndagen.
– Vi strävar till att finnas med också vid militära övningar, och erbjuder beväringarna själavård i mån av behov. I militärtjänstgöringen ingår också lektioner där vi behandlar frågor kring världsbild och etik, där sådant som är viktigt i det militära tas upp, berättar Otto Granlund, militärdiakon vid Nylands brigad.

Vid Nylands brigad finns också Kristliga beväringsgruppen som samlas ett par gånger i veckan för diskussion, andakt och sång.

Fältnattvard allt allmännare

Mängden fältnattvarder som ordnas i terrängen har mer än fördubblats under de senaste två decennierna. I stället har gudstjänsterna på kasernerna minskat.
– Det är naturligtvis frivilligt att delta i nattvarden, men ca 90 procent av deltagarna brukar vilja delta. Den är också något vi får positiv respons på. Att delta i nattvarden i karga förhållanden på fältet upplevs av många som något som ger både ro och nya krafter, berättar Aurén.

Fältprosten möter i sitt arbete beväringar med olika religionstillhörighet och sådana som inte alls hör till något trossamfund.
– Till exempel för dem som hör till islam är det vanligt att vända sig till religionsrepresentanten i andliga ärenden. Fältprästerna missionerar inte utan finns till för att svara på det behov som beväringen har. Det andliga livet hör utan vidare hemma i militären på samma sätt som annan verksamhet som stöder det mentala och fysiska välbefinnandet och som upprätthålls av gemensamma skattemedel, såsom bibliotek, simhallar och kaféer, säger Aurén.


Kyrklig Tidningstjänst



PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56