Enkät om finländarnas tro: 
Den blomstertid hör fortfarande till vårfesten

Majoriteten anser att psalmen Den blomstertid hör till vårfesten i skolan och ett kristet program till julfesten. Det framgår av en enkät som Kyrkans forskningscentral har låtit göra. Enkäten utfördes i november 2011 och frågorna gällde samarbetet mellan kyrkan och staten på flera områden. I enkäten deltog närmare 5 000 personer.
Av dem som deltog i enkäten var 84 procent mycket eller rätt så positivt inställda till att psalmen Den blomstertid sjungs på vårfesten i skolan. Nästan tre fjärdedelar var också positivt inställda till kristet program på skolans julfest. Endast fyra procent av finländarna är negativt inställda till Den blomstertid. En tiondedel vill inte ha kristet program på skolans julfest.
Mer än 60 procent av enkätsvaren signalerade också en positiv inställning till religionsundervisningen i skolan. Ungefär 20 procent uppgav att de är negativt inställda till den saken.

Kvinnor mer för religion i skolan än män
Enligt enkäten är kvinnor mer positivt inställda än män till frågor som handlade om att hålla religionen framme i skolan. Av kvinnorna ansåg 69 procent att religionsundervisningen i skolan är något positivt, medan motsvarande siffra bland männen var endast 54 procent. Av kvinnorna var 77 procent positiva till kristet program på julfesten och 88 procent vill att Den blomstertid sjungs på vårfesten. Den positiva inställningen ökade i äldre åldersgrupper och i glesbygden. Utbildningsnivån påverkade däremot inte attityderna nämnvärt.
Mycket positivt förhåller man sig också till det arbete som fängelsepräster utför i fängelser och militärprästernas arbete inom försvarsmakten. Så gott som fyra av fem finländare är positivt inställd till fängelsepräster, visar enkäten, medan endast fyra procent är negativt inställda. Ungefär tre femtedelar är också positiva till riksdagens öppningsgudstjänst. Även i de här frågorna var kvinnor, äldre människor samt personer som bor i glesbygden mest positiva.

Finländarnas gudstro har minskat
Trots att inställningen till kyrkan är positiv är tron på det som kristendom lär svagare än förr. Av finländarna uppgav en dryg fjärdedel (27 %) att de tror på kristendomens Gud. Jämfört med den enkät som gjordes 2007 har andelen minskat med tio procentenheter. Mer än en femtedel av finländarna (21 %) uppgav i sin tur att de inte tror på Guds existens. Andelen icke-troende är större än någonsin.
En knapp fjärdedel (23 %) uppger sig tro på Gud på något annat sätt än kyrkan lär medan ungefär var sjätte finländare (17 %) är osäker på sin gudstro. Dessutom uppgav sju procent att de tvivlar på Guds existens. Fem procent av respondenterna ville inte uppge var de står i frågan.

Enkäten undersökte också hur finländarna ställer sig till centrala kristna lärosatser, som Jesu jungfrufödsel, gudomlighet, uppståndelse från de döda och återkomst. På de här punkterna kan man se en väldigt tydlig nedgång jämfört med den enkät som gjordes 2007. År 2007 uppgav cirka 63 procent att läran om Jesus som Guds Son är minst sannolik medan motsvarande siffra år 2011 var nere i 41 procent. Även i fråga om Jesu uppståndelse, jungfrufödsel och återkomst visade enkätsvaren på en tydlig nedgång jämfört med den föregående enkäten.