Enkät om finländarnas tro: 
Den blomstertid hör fortfarande till vårfesten

En stor majoritet av finländarna är positivt inställda till att kristna kulturdrag syns i våra skolor. 15.5.2012 kl. 15:17
Majoriteten anser att psalmen Den blomstertid hör till vårfesten i skolan och ett kristet program till julfesten. Det framgår av en enkät som Kyrkans forskningscentral har låtit göra. Enkäten utfördes i november 2011 och frågorna gällde samarbetet mellan kyrkan och staten på flera områden. I enkäten deltog närmare 5 000 personer.
Av dem som deltog i enkäten var 84 procent mycket eller rätt så positivt inställda till att psalmen Den blomstertid sjungs på vårfesten i skolan. Nästan tre fjärdedelar var också positivt inställda till kristet program på skolans julfest. Endast fyra procent av finländarna är negativt inställda till Den blomstertid. En tiondedel vill inte ha kristet program på skolans julfest.
Mer än 60 procent av enkätsvaren signalerade också en positiv inställning till religionsundervisningen i skolan. Ungefär 20 procent uppgav att de är negativt inställda till den saken.

Kvinnor mer för religion i skolan än män
Enligt enkäten är kvinnor mer positivt inställda än män till frågor som handlade om att hålla religionen framme i skolan. Av kvinnorna ansåg 69 procent att religionsundervisningen i skolan är något positivt, medan motsvarande siffra bland männen var endast 54 procent. Av kvinnorna var 77 procent positiva till kristet program på julfesten och 88 procent vill att Den blomstertid sjungs på vårfesten. Den positiva inställningen ökade i äldre åldersgrupper och i glesbygden. Utbildningsnivån påverkade däremot inte attityderna nämnvärt.
Mycket positivt förhåller man sig också till det arbete som fängelsepräster utför i fängelser och militärprästernas arbete inom försvarsmakten. Så gott som fyra av fem finländare är positivt inställd till fängelsepräster, visar enkäten, medan endast fyra procent är negativt inställda. Ungefär tre femtedelar är också positiva till riksdagens öppningsgudstjänst. Även i de här frågorna var kvinnor, äldre människor samt personer som bor i glesbygden mest positiva.

Finländarnas gudstro har minskat
Trots att inställningen till kyrkan är positiv är tron på det som kristendom lär svagare än förr. Av finländarna uppgav en dryg fjärdedel (27 %) att de tror på kristendomens Gud. Jämfört med den enkät som gjordes 2007 har andelen minskat med tio procentenheter. Mer än en femtedel av finländarna (21 %) uppgav i sin tur att de inte tror på Guds existens. Andelen icke-troende är större än någonsin.
En knapp fjärdedel (23 %) uppger sig tro på Gud på något annat sätt än kyrkan lär medan ungefär var sjätte finländare (17 %) är osäker på sin gudstro. Dessutom uppgav sju procent att de tvivlar på Guds existens. Fem procent av respondenterna ville inte uppge var de står i frågan.

Enkäten undersökte också hur finländarna ställer sig till centrala kristna lärosatser, som Jesu jungfrufödsel, gudomlighet, uppståndelse från de döda och återkomst. På de här punkterna kan man se en väldigt tydlig nedgång jämfört med den enkät som gjordes 2007. År 2007 uppgav cirka 63 procent att läran om Jesus som Guds Son är minst sannolik medan motsvarande siffra år 2011 var nere i 41 procent. Även i fråga om Jesu uppståndelse, jungfrufödsel och återkomst visade enkätsvaren på en tydlig nedgång jämfört med den föregående enkäten.


Kyrklig Tidningstjänst



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56