Ingen hemmajul

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus.
17.12.2011 kl. 09:00

Det finns ungefär 3 000–3 500 fångar i Finland, en del av dem på öppna anstalter. En del fångar får fångpermission över julen, men största delen tillbringar julen på stängda anstalter. En jul som firas i fängelse präglas ofta av ensamhet.

– Fängelsejulen är ofta begränsad till en timmeslång träff med de anhöriga. En donerad bok eller jultidning är ett viktigt tecken på omtanke för många fångar, berättar Sami Puumala, branschsekreterare för kriminalarbetet på Kyrkostyrelsen.

Till jul serveras julmat i fängelserna och fångarna får också bada bastu. Vid jultid ordnas dessutom gudstjänster, andakter eller annat julprogram i fängelserna. Förutom privata donationer finansieras hågkomsten av fångarna också av församlingarnas diakoniarbete.

Även under julen har fångarna tillfälle att tala med en fängelsesjälavårdare eller -diakon. Några av biskoparna besöker också fängelser kring jul.

Allt färre firar jul på kasernen

Försvarsmakten firar jul med betydligt färre beväringar och personal på plats än under tidigare decennier. Största delen av de 25 000–30 000 beväringar som årligen gör sin militärtjänst har permission under julen. I garnisonerna finns en beredskapsavdelning och de beväringar som föredrar att fira jul i det militära hellre än i det civila.

Till den militära julen hör julkyrkan och allt oftare också att man samlas för att sjunga de vackraste julsångerna. Beväringskommittén och militärhemsföreningen deltar ofta i arrangerandet av festligheterna.

I många garnisoner besöker kommendören och prästen enheterna och överräcker små presenter till dem som är på plats. På vissa orter ordnas en hedersvakt och i den deltar förutom beväringar också stampersonal och reservister.

– Julens budskap kan kännas mer betydelsefullt i armén än i det civila. Fredsbudskapet konkretiseras både på garnisonerna och i internationella fredsbevarande uppdrag, säger försvarsmaktens fältprost Seppo Ahonen.

Tusentals firar jul på sjukhus

På sjukhus och vårdhem är det småsaker som skapar julstämning. Sjukhuspräster och församlingsanställda besöker avdelningarna och har andakter. Organisationer, samfund och körer sprider glädje med julsånger.

Anstalter ordnar ofta en egen traditionell julfest. På många håll inleds jultiden med att Lucia kommer och sprider ljus omkring sig. Anhörigas besök är också viktiga.

– Liksom i vanliga hem är julens budskap något man delar med andra även på vårdinrättningar. Tomtar dyker också upp här och där, i synnerhet i närheten av barnavdelningar, säger Sampo Muurinen, chef för kyrkans sjukhussjälavård.

Kyrklig tidningstjänst/KP



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26