Föraktad för sin övertygelse

Människa. Inrikesminister Päivi Räsänen har fått vänja sig vid att bli kallad både kallblodig och naiv. Själv säger hon att den stora mängd positiva gensvar hon får väger upp för den ofta skoningslösa kritiken.
27.10.2011 kl. 13:00

Christa Mickelsson

Päivi Räsänen förstår att alla inte gillar hennes åsikter, men upplever sig missförstådd av medierna.

När jag träffar Päivi Räsänen i hennes arbetsrum vid inrikesministeriet står lunchsmörgåsar på bordet. Hon har precis kommit hem från ett sammanträde i Bryssel och ska snabbt hinna få något i sig innan hon ska vidare till nästa åtagande. Päivi Räsänen är liten och späd, men framstår som allt annat än skör. Med en genomträngande blick och energisk hållning välkomnar hon mig.

Hon är en kontroversiell kvinna. För den stora allmänheten har hon gjort sig känd som en konservativ kristdemokrat som står upp för traditionella värden och inte tvekar att ge politiskt inkorrekta uttalanden. Men vem är kvinnan bakom den till synes hårdhudade inrikesministern och hur har hennes övertygelse formats?

– Tron väcktes i barndomsmiljön. Min pappa jobbade på centralfängelset i Konnunsuo i södra Karelen och hela familjen bodde i ett hus på fängelseområdet, berättar Päivi Räsänen.

Från sovrumsfönstret såg hon in i fångarnas celler. På femtiotalet fylldes de av både mördare och sexualförbrytare och många av fångarna var unga.

- Där fanns 15-åringar som såg ut som barn. Jag funderade redan som liten på ondskan och vad fångarna egentligen hade gjort för att förtjäna sitt straff.

Till fängelset kom regelbundet kristna förkunnare.

- Det hände sig också att fångar vid olika tillfällen berättade om sin situation, hur de kommit till tro och fått förlåtelse. Det var i fängelsemiljön som kristendomens kärnbudskap blev klart för mig. Jag insåg att ondskan också fanns inom mig, att jag själv lika gärna kunde ha hamnat i samma situation som fångarna. Men jag förstod också, redan i skolåldern, att det fanns ett förhållande mellan synden och nåden, att Jesus dött för våra synder - både för fångarnas och för mina.

Läs hela profilen i Kyrkpressen 42/2011.

Christa Mickelsson



PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37