Buss nummer fyrtio

. Ungefär 3 000 gånger, grovt uppskattat, har jag gjort det. Tagit bussen till stan. Resorna följer sitt tydliga, förutsägbara mönster. Det är alltid skumpigt och oftast trist. Tala är silver, men tiga är guld. Vem hade trott att min tretusenförsta bussresa i Helsingfors skulle bjuda på en överraskning? 7.4.2011 kl. 00:00

Det börjar redan vid depån. Chauffören hälsar glatt alla välkomna och meddelar att avfärden sker om tre minuter. Under mina åtta år i den lilla stora staden har chauffören aldrig hittills frivilligt tilltalat resenärerna, så jag slås av häpnad. Men det fortsätter. När motorn surrar igång ber chauffören alla passagerare att sitta på sina platser vid avfärd och landning. Nu drar vi resenärer på munnen och söker med våra blickar försiktigt bekräftelse hos varandra: Det är här roligt, eller hur?

När vi rullar ut på Mannerheimvägen greppar kusken mikrofonen igen, hälsar oss välkomna en andra gång och förklarar att det här är linje fyrtio med Norra Haga som slutdestination. Han är vår chaufför för dagen och den beräknade ankomstiden är om fyrtiofem minuter. Lokal tid.

Nu kan vi pendlare inte längre hålla oss – alla ler hjärtligt, några skrattar högt och en spontan applåd bryter till och med ut. Jag småler hela vägen hem och är noga med att få ögonkontakt med chauffören via backspegeln och nicka uppskattande när jag stiger av.

Humor bygger på kontraster, i det här fallet mellan samhällets spelregler och deras luckor. Busschaufförens uppgift är enformig och oglamourös  – ändå vågade han bryta mönstret och bjuda på sig själv.

Chauffören för linje fyrtio (avgång 16.03) lärde mig den tisdagen att vi inte alltid är slavar under våra omständigheter. I oss bor ljus, hopp och kraft till förändring. Tack för den lärdomen.

Christa Mickelsson



FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00