Kyrkan ökar medvetenhet om jämställdhet

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Som åtgärder för att främja jämlikhet föreslås utbildning, att öka medvetenheten om de bindande lagar som reglerar kyrkans arbetsgemenskaper, att öka öppenheten och den interna kommunikationen samt att cheferna att förbinder sig till att likabehandling förverkligas.

Kyrkostyrelsen beslöt med rösterna 9-2 om formuleringen av den fortsatta åtgärden om att trygga arbetsfreden för arbetstagare som hör till sexuella minoriteter. Enligt den nya formuleringen ska man ge församlingarna klara förhållningsregler om hur man bevarar arbetsfreden i gemenskaper med anställda som hör till olika minoriteter.

Projektet Likabehandling i kyrkan har genomförts åren 2008-2010.

Likabehandling i arbetsgemenskapen främjar orken i arbetslivet

Med tanke på förverkligande av likabehandling är viktiga delområden i arbetslivet anställningssituationer, verksamhetspraxis i arbetsgemenskapen och arbetsklimatet. I projektets slutrapport betonas att det att man utvecklar jämlikhet i arbetsgemenskaperna har betydelse för arbetsresultatet, hur man orkar i arbetet och på det sättet även på arbetskarriärens längd.Att främja jämlikheten i kyrkans arbetsgemenskap kräver åtgärder från flera olika håll. Förutom Kyrkostyrelsen har Kyrkans arbetsmarknadsverk, stiften och utbildningsinstitutionerna en viktig position i förhållande till församlingarna.

Enligt slutrapporten ska den information om jämlikhet som ingår i utbildningen i fortsättningen ges i såväl ledarskaputbildning som vid de utbildningar som är riktade till övriga anställda och förtroendevalda. Man ska också informera olika minoritetsgrupper aktivare om utbildningar inom den kyrkliga branschen och om arbets- och praktikantplatser.

Kyrkostyrelsen följer upp att åtgärderna som främjar likabehandling genomförs och utvärderar dem.


I den undersökning om likabehandling som kyrkostyrelsen publicerade våren 2010 konstaterades att fördomar och bristen på klara regler är utmaningar för jämlikheten i arbetsgemenskaper kyrkan. Andra utmaningar är en okunnighet om rådande regler, en ovilja att följa de regler som finns och en brist på övervakning av att reglerna följs.

Kyrkostyrelsen beviljade miljödiplom till Esbo kyrkliga samfällighet

Det miljödiplom som Esbo samfällighet haft sedan 2006 förnyades. I Esbo har man bland annat investerat i förnybar energi. Församlingarna har gått över till ekologisk elektricitet som produceras med nordisk vattenkraft. De som dagligen använder bil för att ta sig till jobbet har minskat märkbart likaså antalet körkilometrar som de anställda använder på tjänsteresor.

Betydligt fler av de anskaffningar som gjorts i Esbo församlingar har blivit miljövänliga sedan 2006. Blandavfallet har minskat genom att effektivera sorteringen av energi- och bioavfall. Det plast- och metallavfall som samlas från gravljus sorteras och hanteringen av problemavfall har ordnats på ett lämpligt sätt.

I Esbo kyrkliga samfällighet ingår miljöfostran som en del i av arbetsformer. Till exempel har familjegruppen Karakappeli i Olars församling gjort användningen av återvinningsbart material, utflykter i naturen och sortering av avfall till en del av vardagen.

Joensuu kyrkliga samfällighet och Raisio församling beviljades också miljödiplom.

Kyrkan ger fortsättningsvis understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar

Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 58 900 euro i understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar. Stödet beviljades i samma utsträckning som i fjol; Kotimaa fick 19 437 euro, Kyrkpressen 21 204 euro och Sana 18 255 euro.

Kyrkostyrelsen förnyar verksamhetsavdelningen och utreder ledarskapet i församlingarna

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning kommer 2012 att bestå av fyra enheter istället för de nuvarande sex. Förnyelsen ska effektivera kyrkans samhälleliga påverkan och unga vuxnas verksamhet i kyrkan. Den tar också det sjunkande antalet församlingsmedlemmar i beaktande och de utmaningar som församlingssammanslagningarna medför.

Till den nya avdelningen hör enheterna för diakoni och själavård, gudstjänstliv och allmänt församlingsarbete, och fostran och familjefrågor samt Kyrkans utbildningscentral. Till organisationen hör också avdelningschefens kansli.

De mest betydande förändringarna är att sjukhussjälavården förenas med enheten för diakoni och samhällsansvar. Enheten för familjefrågor slås samman med den för fostran och ungdomsarbete, och enheten för samhällsansvar sammanförs med gudstjänstliv och vuxenarbete.

Kyrkostyrelsens plenum grundade en arbetsgrupp för att klargöra ledarskapet i församlingarna. Arbetsgruppen utreder makt- och ansvarsförhållandena mellan ledande tjänsteinnehavare och förvaltningsorgan i församlingar och kyrkliga samfälligheter. Till arbetsgruppens uppgift hör också att bereda eventuella författningsändringar förknippade med frågan. Arbetsgruppen ger sitt betänkande till kyrkostyrelsens plenum före slutet av nästa år. Arbetsgruppen leds av ecklesiastikrådet Risto Voipio.

KT/CM



val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39