Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. I Kaskö församling finns en magnet som drar en tillbaka, säger ungdomsarbetsledare Juhani Metsäranta glatt. Han är inne på sin tredje anställning i församlingen. Andra anställda har också återvänt. 30.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Frågan om ”Rwandapastorn” från Borgå som är misstänkt för folkmord och som varit aktiv inom baptistkyrkan diskuterades under baptistmissionens årsmöte för någon vecka sedan. 30.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. De som är engagerade i fallet Halide Latifi bereder sig nu på en lång väntan på beslut från förvaltningsdomstolen. Mikael Hidén, professor i statsförfattningsrätt, tror att politikernas bästa chans att påverka är efter att domstolen kommit med ett beslut. 29.4.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 18/2007 I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden. 28.4.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag har en gammal babusjka. En gång hade jag för avsikt att skaffa en ny. Men när jag i Moskva såg priset och de glänsande färgerna ville jag inte byta. Jag var nöjd med min gamla. 28.4.2007 kl. 00:00

Världen. Barn till religiösa föräldrar beter och anpassar sig bättre än andra barn. Det visar en undersökning som gjorts vid sociologiska institutet vid universitetet i Mississippi, USA 28.4.2007 kl. 00:00

Människa. Som liten grabb i Jakobstad skulle Mani Mattson bli musikalisk Afrikamissionär. Efter barndomsdrömmen har han delat lägenhet med nakendansöser, sovit i Dag Hammarskjölds säng och uppvaktats av Tommy Dorseys orkester på en lyxkryssare i Karibien. Och med facit i hand blev han ändå lite missionär. 28.4.2007 kl. 00:00

Världen. Danska ungdomar får konfirmationspresenter till ett värde av ca 30 000 danska kronor (drygt 4 000 euro). 27.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen beslöt att temat för insamlingen Gemensamt Ansvar 2008 är Arbete och delaktighet. 27.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans centralfond delade ut en miljon euro mer i understöd till församlingarna än vad man reserverat i budgeten. 27.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Helsingfors drar till julen igång en treårig marknadsföringskampanj under namnet Tro, hopp och kärlek. 26.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan skall vara en på många sätt ansvarsfull investerare. Det betonas i de nya etiska reglerna för kyrkans investeringsverksamhet. Kyrkan strävar till att investera i företag som känner ansvar för individen, miljön och samhället och aktivt handlar utgående från detta. 26.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Nokia Missio-rörelsens ledare pastor, teologie doktor Markku Koivisto har av domkapitlet i Tammerfors stift avstängts från prästämbetet i den lutherska kyrkan. 26.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Hopp om Höstdagsstämning en vårdag.� Unga från tre stift samlas till träff i Vasa. 26.4.2007 kl. 00:00

Världen. Den internationella Gideonitorganisationens verksamhetsenhet i Florida, Gideons Key Largo Camp, har gjort rättssak av en arrestering av några av dess medlemmar i januari. 25.4.2007 kl. 00:00

asylsökande. – Vi får in allra minst av den typ av kläder som behövs allra mest, säger Gita Lindholm, en av kontaktpersonerna för Bikupan. 13.10.2015 kl. 10:22

Droganvändingen skär genom alla samhällsskikt och grupper. Inte ens församlingsanknutna ungdomar går fria. I Jakobstad planerar LFF en manifestation mot droger. 8.10.2015 kl. 12:34

Tuulikki Koivunen Bylund tror att samkönade par vigs i Finland på 2020-talet. 8.10.2015 kl. 15:44

Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25