Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Människa. Många Pieksämäkiveteraner återvände till KU:s läger som i år erbjöd både politiska brandfacklor och livsmening. 31.7.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. För två euro får man åka spårvagn i Helsingfors. Eller cykel. Stadens trafikverk ger pengarna tillbaks om man trampar själv. Pantsystemet är det bekanta från snabbköpen. 31.7.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 31/2007 Två nyckelord i den aktuella diskussionen om församlingarnas framtid är ”identitet” och ”ekonomi”. 31.7.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kalle Holm som dömdes till sex och ett halvt års fängelse för domkyrkobranden i Borgå, har ansökt om besvärstillstånd till högsta domstolen. 31.7.2007 kl. 00:00

Världen. Påven Benedikt XVI vill få in fler kvinnor på toppositioner i Vatikanen, rapporterar tidningen Dagen. 30.7.2007 kl. 00:00

Kultur. På årets Internationella orgelvecka i Lahtis uppförs kyrkodramat Salvat. 30.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Malin Simons ställer ut keramikskulpturer och installationer i Domkyrkans krypta i Helsingfors. 29.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. För fyrtionde året i rad samlas pappor och söner på läger i Sjundeå. 28.7.2007 kl. 00:00

Världen. I början av månaden invidges den första hinduiska begravningsplatsen i Norden. 27.7.2007 kl. 00:00

Världen. Händelserna i Afghanistan där 23 missionärer från Sydkorea tagits som gisslan har lett till diskussioner om landets missionsstrategi. 27.7.2007 kl. 00:00

Världen. För att bemöta det ökande intresset pilgrimer och turister har Vatikanstaten har öppnat en ny internetportal. 27.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Lars Levi Laestadius har fått sin egen musikteaterföreställning i Pajala, Sverige. 26.7.2007 kl. 00:00

Världen. Parlamentet i Polen har godkänt en lag som förbjuder handel på katolska kyrkans officiella helgdagar. 26.7.2007 kl. 00:00

Teologi. Vid Åbo Akademi är studieplatserna i teologi jämnt fördelade mellan kvinnor och män, medan teologiska fakulteterna i Helsingfors och Joensuu tar emot flest kvinnor i år. 25.7.2007 kl. 00:00

Teologi. Teologiska fakulteten vid Aarhus Universitet i Danmark har mottagit endast 52 ansökningar inför nästa läsår. 25.7.2007 kl. 00:00

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09