Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. I dag inleds svenska Oasrörelsens sommarmöte i Skövde, Sverige. 24.7.2007 kl. 00:00

Världen. Tiotals kristna missionärer har tvingats lämna Kina. 24.7.2007 kl. 00:00

Världen. Vid vallfärdsorten Notre-Dame de La Salette ihågkoms i dag de pilgrimer som i går omkom i en bussolycka på väg från orten. 23.7.2007 kl. 00:00

Världen. 1500 danska tonåringar samlades förra veckan till den kristna festivalen Ung Uge. 23.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Syförening är bra, men mission är också mycket mer! säger Camilla Skrifvars som vill aktivera unga vuxna för missionen. 22.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pilgrimsvandring blir allt vanligare i sommarfinland. Under slutet av sommaren arrangeras ännu ett flertal vandringar runt om i landet. 21.7.2007 kl. 00:00

Världen. Mellan 2003 och 2006 blev danska kyrkor bestulna på 31 miljoner danska kronor, cirka fyra miljarder euro. 20.7.2007 kl. 00:00

Världen. En grupp kristna affärsmän vill bygga världens största kors i Nasaret. 20.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Renoveringen av Tammerfors domkyrka är slutförd efter två och ett halvt års arbete. 20.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vichtis församling fyller 500 år i år. Jubileumsåret firar församlingen tillsammans med kommunen och årets höjdpunkt blir festligheterna under veckoslutet 24-26 augusti. 19.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Propaganda är förbjudet på de flesta diskussionsforum på nätet. Religion är propaganda – åtminstone enligt amerikansk praxis. 18.7.2007 kl. 00:00

Världen. Den österrikiska professorn Michael Jursa har hittat uppgifter på en antik lertavla som överensstämmer med uppgifter i Jeremias bok. 18.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Den östnyländska prästen och bildkonstnären Christer Åberg har mottagit ett pris i en internationell konstsalong, Ecole de la Loire, i Frankrike. 18.7.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29-30/2007 Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor? 17.7.2007 kl. 00:00

Övriga. ”Giv mig en glans ej guld ej prakt” sjunger vi och utanför vajar sommarbjörkarna i vinden. Dagens tema är julen; pepparkaksdoft och måsarna skränar i skyn. 17.7.2007 kl. 00:00

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00