Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kristina Fernström. Ädelstenar, djunglar och rövare, ah! Enda problemet: Ska man välja Tunis eller Kairo som startpunkt? Slösa pengar på båt eller flyg eller bara hoppas på god tur? 14.8.2008 kl. 00:00

Ledare. Drygt 19 000 personer har skrivit ut sig ur evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under årets första hälft. Det antyder att antalet utskrivningar kanske stiger till drygt 40 000 innan året är slut. 14.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp har beviljat 50 000 euro ur sin katastroffond till hjälparbete i katastrofområdet i Georgien. 13.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkornas världsråd och Europeiska kyrkokonferensen har i en gemensam resolution uttryckt sin oro för krigshandlingarna i Kaukasus. Kyrkoförbunden har också bett om hjälp för dem som har blivit offer för konflikten. 13.8.2008 kl. 00:00

Kultur. I sin nyaste roman Barndom skildrar Finlandiapristagaren Bo Carpelan pojken Davis uppväxt från förskoleåldern till början av tonåren. 13.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkan i Kina växer med två miljoner per år. 13.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Uleåborgs stift har inlämnat en motion till biskopsmötet gällande kyrkliga begravningar för personer som inte tillhör kyrkan. 13.8.2008 kl. 00:00

Världen. Café Scandinavia erbjuder en centralt belägen mötesplats för skandinaver under OS i Beijing. Bakom satsningen står Svenska kyrkan och Norske Sjømannskirken. 12.8.2008 kl. 00:00

Kultur. En halv miljon finländare lyssnar regelbundet eller sporadiskt på den kristna radiokanalen Radio Dei. 12.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den andliga dimensionen och bekanta vanor och traditioner som hör samman med kristen tro är till stor hjälp för de demenssjuka. 12.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Håkan Näsman blir informatör på Kulturfonden och lämnar sin tjänst som verksamhetsledare på Församlingsförbundet. Han hade ett tidsbundet avtal med Församlingsförbundet som sträckte sig till årets slut. 12.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att tjäna sin nästa och verka för enhet bland kristna. Det här är några av målen med evenemanget Urban dröm. 11.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Livet rymmer både glädje och frihet, men friheten kräver förpliktelse och ansvar, utan förpliktelse ingen frihet, sade kyrkoherde Lars-Johan Sandvik då han välkomnade över 300 rekryter och deras anhöriga till i Nykarleby kyrka i lördags. 11.8.2008 kl. 00:00

Världen. De kinesiska myndigheterna har belagt Pekings kristna med restriktioner under OS. 11.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stiftet har gjort upp en plan för hur hjälpledarutbildningen kan se ut, men varje församling får anpassa undervisningen till sina egna behov. 10.8.2008 kl. 00:00

biskop. Borgå stifts Björn Vikström bekräftar att han ämnar lämna över biskopsstaven efter ungefär tio år i ämbetet. Något han gick ut med redan när han vigdes till biskop i november 2009. 17.5.2017 kl. 16:27

profilen. Föräldrarna gav bort henne och adoptivmamman misshandlade henne. För fem år sedan inledde Lena Salo en process som resulterade i att hon kunde försonas med sin barndom och förlåta sina föräldrar. 17.5.2017 kl. 14:33

Helsingfors. Då nomineringstiden för kandidater i biskopsvalet i Helsingfors stift gick ut på måndagen hade tre kandidater ställts upp. 16.5.2017 kl. 10:54

orgel. Efter en tystnad på snart sextio år tar orgeln som Gustav Normann tillverkade för sockenkyrkan i Karleby 1879 ton igen. Den står nu rekonstruerad och återinvigd i all sin glans i Marie begravingskapell i staden. 16.5.2017 kl. 10:50

kyrkan. Frälsningen, människan och skapelsen är inte till salu. De teman som diskuterades när representanter för världens lutherska kyrkor samlades i Namibia beskriver kyrkornas utmaningar på olika håll i världen. 15.5.2017 kl. 16:00