Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Scoutverksamhet ska bli en tydligare del av församlingars barn- och ungdomsarbete. Det blev klart vid kyrkostyrelsens plenum i dag. 25.11.2008 kl. 00:00

Teologi. Antalet teologistuderande i Danmark faller drastiskt. Ett nytt förslag går ut på att prästutbildningen tas bort från universiteten och flyttas till nyupprättade prästseminarier. 25.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. De kristliga hjälporganisationerna i Åbo slog ihop sina resurser i en gemensam matkass tidigare i år. 25.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Inom utsatt tid har tjänsten som direktor för Kyrkans central för svenskt arbete fått en sökande, kaplanen i Esbo svenska församling, teologie licentiat Bror Träskbacka. 24.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kalle Holm som förorsakade domkyrkobranden i Borgå krävs inte på ytterligare ersättningar. 24.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Enligt biskopen i S:t Michels stift Voitto Huotari är juridiken i fallet med den transsexuelle kyrkoherden Olli Aalto klar: Aalto får fortsätta som kyrkoherde i Imatra också efter sitt planerade könsbyte. 24.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domkyrka och domkapitel har varken med dom eller domslut att göra. Domsöndagen handlar om yttersta domen, men är själv ingen domens dag. 23.11.2008 kl. 00:00

Världen. Regnvattnet droppar ner bland tegelstaplar och presenningar på kyrkans betonggolv. Ett par katalanska byggnadsarbetare lägger lastpallar över de värsta pölarna så att turisterna kan gå torrskodda genom kyrksalen. Turister finns det gott om, La Sagrada Familia – den heliga familjens katedral – är miljonstaden Barcelonas främsta sevärdhet. 22.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Tv-kanalen Taivas TV7 har en stark identitet och en troende och aktiv publik, visar en internetundersökning. Av kanalens publik är 65 procent kvinnor och 35 procent män. Merparten är 45 år eller äldre. Var tredje tittare är ändå under 45 år. 22.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Inför Ungdomens kyrkodagar ordnas en fototävling med temat Perspektiv. 21.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Det hjärta man har är ett nutidsdrama om tre män och tre kvinnor i olika åldrar. De förenas av släkt- och bekantskapsband, men också av minnet av en människa som dog för länge sedan. 20.11.2008 kl. 00:00

Människa. – En del tycker att det är opassande att vara musikalartist och kristen. Men jag har svårt att tro att det är fel att sjunga och dansa, bara det inte blir det viktigaste i livet. 20.11.2008 kl. 00:00

Ledare. En grovindelning av de utmaningar som presenteras i det strategidokument för Borgå stift som publicerades i samband med stiftsdagarna i Jakobstad visar att utmaningarna är av två slag: administrativa och teologiska. 20.11.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag får lätt blåmärken. Mina lemmar har en tendens att slå emot bordsben och sänggavlar. Ofta när jag kolliderat med något vasst eller hårt och häftig smärta ilar genom märg och ben så tänker jag på dem som medvetet tillfogats smärta. Av slag som är riktade och planerade. 20.11.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan är redo att viga också samkönade par. Däremot vill kyrkan reservera begreppet äktenskap enbart för förbundet mellan man och kvinna. Det går inte ihop med förslaget om en könsneutral äktenskapslagstiftning som inte gör skillnad på parternas kön. 19.11.2008 kl. 00:00

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26

Rädsla. Itohan Okundaye från Nigeria älskade skolan som liten flicka. Hon drömde om att bli läkare. Aldrig någonsin hade hon trott att hon skulle bli ett offer för människo- och sexhandeln. 18.11.2017 kl. 12:11