Större, snabbare - och längre bort?

Ledare. Det blåser kraftiga centraliseringsvindar inom den kyrkliga förvaltningen. Resultaten av dem tar nu form och skepnad i rask takt, med tekniska, ekonomiska och personalpolitiska argument. 3.9.2010 kl. 00:00
Var är kyrkans centrum?
I församlingen  – eller i centralförvaltningen?
Och var ligger tyngdpunkten för det kyrkan sysslar med?
På det andliga arbetet i församlingen – eller på en effektiv förvaltning?

Naturligtvis griper det ena in i det andra. För att utföra ett uppdrag behövs det medel. För att hushålla med medlen behövs det förvaltning. En effektiv förvaltning ger mer medel över till det uppdrag man vill utföra, och så är cirkeln sluten.

Först kom IT-centralerna. Målet var att standardisera kyrkans dator- och programpark i hela landet. Gemensam programvara skulle driva ner kostnaderna och datasäkerheten förbättras. De nya spindlarna i nätet blev tretton IT-centraler runtom i landet, som inledde sin verksamhet 2010. Varje församling måste ansluta sig till någon av dessa.
 
En av de tretton, Kustens IT-central, bildades för att säkra datastöd på svenska. Men här slogs en kil in i det svenska stiftet. Förvaltningsmässigt hänförs de svenska församlingarna i samfälligheter som tillhör finska stift och de tvåspråkiga församlingarna med finsk majoritet automatiskt till de centraler som betjänar deras finskspråkiga väggrannar. Alla svenska församlingar är alltså inte med i den svenska centralen.

Nästa steg närmar sig med fart. I slutet av 2011 ska församlingarna ta ett nytt medlemsregister i bruk. Kyrkböckerna digitaliseras och blir gemensamt åtkomliga från vilken församling som helst. Den som vill ha en släktutredning kan gå in på närmsta pastorskansli. Registret, som går under namnet Kirjuri, är specialdesignad programvara som ägs av Kyrkostyrelsen, med motiveringen att befria församlingarna från att betala utomstående programleverantörer för uppdateringar och underhåll.

Samtidigt sker en annan operation, HeTa, som snittar till i hjärtat av församlingarnas ekonomi. Stegvis från och med nästa år kommer alla församlingars fakturering, bokföring och löneräkning att skötas av tre eller fyra jättecentraler. Fortsättningsvis ska någon – kanslisten? – mata in ungomsgruppens bullakvitton på pastorskansliet i Kronoby eller Lempäälä för att servicecentret ska få tillgång till det elektroniskt. Men snart är det någon annan, åtskilliga kilometer bort, som slutligen trycker på knappen. Fortsättningsvis är det också församlingen eller samfälligheten som ansvarar för budgeten.
De förväntade inbesparingarna har inte synts ännu, tvärtom.
Att införa HeTa är en arbetsam process för församlingarna. Den innebär att ekonomipersonal flyttar från de stora samfälligheterna till servicecentralerna. Små församlingar sparar inte. I själva verket har Kyrkostyrelsen skjutit till morotspengar till de små under fyra år för att täcka deras utgifter.

Stiftsdekanen Sixten Ekstrand redogjorde för planerna för förtroendevalda under Kyrktorgsturnén i församlingarna nu i veckan. Han uttryckte särskilt sin åga om den svenskspråkiga servicen, som fått en tidsfrist till 2013. HeTa i Svenskfinland tar sin skepnad i en svensk fullservicecentral, möjligen i Borgå eller Jakobstad, med 10–12 anställda. Centralen kommer att betjäna samma grupp som ingår i Kustens IT-central.

Visst kan man se fördelar med HeTa: ett strömlinjeformat system som försnabbar både insyn och redovisning i församlingarnas ekonomi.
Men osökt infinner sig frågan: Om församlingen redan nu har en egen, öppen ekonomi och lokala förtroendevalda som både styr och övervakar den, vem är det som har behov av att standardisera och jämföra? Och med vilka motiv? Återigen: Var är kyrkans centrum?

Och visst är det ändamålsenligt att kyrkan äger sina bokförings- och registerprogram själv. Men likaväl som församlingarna nu varit i händerna på utomstående leverantörer är de nu i händerna på kyrkans centralförvaltning. Om och när diktat om uppdateringar, rutiner eller rationaliseringar kommer finns det inga alternativ kvar för den enskilda församlingen. Maktcentrum har förskjutits. 

Vid en första anblick kan det tyckas att utvecklingen inte handlar om teologi, men liksom i resonemanget om verksamhet och medel sluts cirklarna även här. Mest oroväckande är kanske den tystnad som omgett processen. Stiftsdekanen möttes av förvånade och bekymrade blickar från förtroendevalda som inte vetat att det såg ut så här.
Ska Kyrkan faktiskt styras som en koncern och vem är det i så fall som bestämmer?

May Wikström



profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28