Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Kostnaderna för kapellet som byggs i Kampen i Helsingfors centrum beräknas öka från fem till sju miljoner. 6.3.2012 kl. 10:40

Påven har börjar twittra och ska hålla på åtminstone till påsk. Redan efter några tweets har han tiotusentals läsare. 3.3.2012 kl. 12:00

Är det lämpligt att ha en radioandakt som handlar om hur Abraham ska offra sin son Isak? 2.3.2012 kl. 15:37

Lagen om skydd av kyrkliga byggnader svarar inte mot dagens behov. 2.3.2012 kl. 15:29

Bibel förlag bibelsällskap bibelöversättning bibel2000. Svenska Bibelsällskapet har alltid varit beroende av andra förlag för utgivningen av Bibel 2000 och annat, men nästa gång tar man saken i egna händer. 2.3.2012 kl. 09:30

Rainer Holmgård leder teamet som ska ge vår svenska psalmbok ett tillägg. 29.2.2012 kl. 08:33

Hyreskontrakt hindrar Lutherstiftelsens gudstjänstgemenskap i Jakobstad från att ha kyrkkaffe. 28.2.2012 kl. 10:44

Den bibliska bilden av krukmakaren ligger nära till hands när man ser smeden i arbete. Den jämförelsen har också Kay Vikström gjort. 28.2.2012 kl. 09:49

Oppositionens kandidat i presidentvalet i Senegal leder knappt. 27.2.2012 kl. 16:53

Borgå kyrkliga samfällighet har kartlagt 450 kulturhistoriskt värdefulla föremål. 25.2.2012 kl. 12:00

Varför vill ingen studera teologi? Det är en fråga som teologiska fakulteten kämpar med när antalet nya studerande minskar. 24.2.2012 kl. 08:40

Finlands första mässa med elektronisk musik firas i Mikaelskyrkan i Åbo. 23.2.2012 kl. 10:37

I dag inleds inte bara kyrkoårets fastetid, utan också kampanjen Ekofasta som pågår till och med den 8 april. 22.2.2012 kl. 13:49

Ingemar Klemets har valts till kaplan i Oravais kapellförsamling. Klemets som var den enda sökande valdes enhälligt av kapellrådet på tisdagskvällen. 22.2.2012 kl. 06:07

Borgå. Enligt en tilläggsutredning skulle det lättare för Borgå kyrkliga samfällighet att hitta köpare för kursgården i Pellinge än för kursgården i Karijärvi. 21.2.2012 kl. 16:02

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25