Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Förhållandet mellan kyrkan och staten i Norge kommer att förändras genom grundlagsförändringar i år. 13.4.2012 kl. 13:06

Statsrådet har prövat de alternativa grundskolornas ansökningar. Fyra av åtta godkändes. 12.4.2012 kl. 15:36

Den nya prästdräkten för kvinnor börjar användas i maj. En landsomfattande turné ger möjlighet att bekanta sig med och prova dräkten. 12.4.2012 kl. 11:39

Peter Halldorf har tvingats ge återbud och ersätts av vissångaren Tomas Boström på helgen Nära det Heliga i Vasa. 11.4.2012 kl. 15:05

I takt med att församlingarnas ekonomiska situation blir sämre försämras också Finska Missionssällskapets ekonomiska läge. 11.4.2012 kl. 09:16

Många finländare förband sig till att leva mer miljövänligt under fastan. 10.4.2012 kl. 10:40

Påsk. Glädjen är som en stadig luftström. Glädje är att välja att tro. 8.4.2012 kl. 08:00

Påsk. När man är mitt i tomheten känns det som om det gråa kommer att vara grått för evigt. 7.4.2012 kl. 12:00

Påsk. Karnevalstämningen har avtagit och det är mörkt trots att det bara är eftermiddag. Förhänget i templet rämnar. 6.4.2012 kl. 15:00

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande. 6.4.2012 kl. 10:00

Påsk. Gripandet av Ledaren igår natt föregicks av en rad dramatiska händelser. 6.4.2012 kl. 06:00

Påsk. Och tuppen gal tre gånger. Sekunden efter bränner skammen till. 6.4.2012 kl. 03:00

Judas är den nattsvarta boven, svikaren som säljer sin mästare för pengar. 5.4.2012 kl. 23:00

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00

biskop. Biskop Björn Vikströms påskhälsning till Borgå stift. 5.4.2012 kl. 12:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14