Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



bostadslös. När höstens högskolestudier kör igång är ännu tusentals studerande i Helsingfors utan bostad. Finska församlingen i Berghäll driver en kampanj som ska få Helsingforsarna att låna ut sin soffa till en studerande utan tak över huvudet, rapporterar Yle. 13.8.2015 kl. 09:48

skola. Många församlingar vill finnas med i de nya skolelevernas vardag och be om beskydd på skolvägen. Deltagandet i och utförandet av välsignelser varierar från församling till församling. När välsignelsen sker på skoltid ska den inte förväxlas med religionsundervisning. 12.8.2015 kl. 15:20

Teologer och naturvetare kräver i ett gemensamt ställningstagande snabba åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringen. 11.8.2015 kl. 11:12

I ett brev till kyrkoherdarna i Borgå stift uppmanar biskop Björn Vikström till bön mot rasism. 5.8.2015 kl. 10:52

Konst. Humelfestivalen är ett kulturmecka i Sommarsvenskfinland. Kyrkpressen träffade en bilkonstnär som funderat på människofiske, en grupp singer-songwriters som vill bevara sin unika stil och en ljudkonstnär som vill utmana det vi tror. 11.8.2015 kl. 15:09

Lennart Koskinen vill se resultat i finska kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. 30.7.2015 kl. 09:41

irja askola. Biskopen i Helsingfors Irja Askola deltar i demonstrationen för ett öppet och mångkulturellt Finland som ordnas på Medborgartorget i Helsingfors. 28.7.2015 kl. 09:48

kina. Intresset för kampsport tog skådespelarstuderanden från Esbo till Peking. Nu ser Elias Edström fram emot att jobba med teater som är unik i Europa. 16.7.2015 kl. 11:59

församling. Församlingsgemenskap med gröna fingrar. Finska församlingen i Munksnäs, Helsingfors stadsodlar på kyrkans bakgård. 13.7.2015 kl. 16:35

helsingfors kyrkliga samfällighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

Ã¥land. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04