"Biskop" för tjugo alternativa gemenskaper

Kyrka. Domkapitlet i Tammerfors beslöt för en dryg vecka sedan att frånta teol.dr. Matti Väisänen hans prästrättigheter. 17.8.2010 kl. 00:00

www.mattivaisanen.fi

För Matti Väisänen betyder det personligen inte så mycket att mista prästrättigheterna.

– Präst är jag fortfarande, om än inte i den lutherska kyrkan, säger Matti Väi-sänen, tidigare långvarig verksamhetsledare för den lutherska inomkyrkliga rörelsen Folkmissionen.

I mars i år lät han viga sig till biskop inom det som kallas Missionsprovinsen, som fungerar som en skugg- eller alternativorganisation i den lutherska kyrkan.

Att inneha en ledande position inom ett främmande trossamfund går inte för sig för en präst, resonerade domkapitlet och prickade honom för att ha brutit sina prästlöften och kyrkans ordning.För Väisänen personligen betyder beslutet inte mycket mer än att han inte längre kan förrätta vigslar.

– Men inte har det varit trängsel nu heller. Folk vill ha snyggare förrättare, säger 76-åriga Väisänen.

Viger egna präster

Väisänen vigdes till biskop med alla lutherska insignier och traditioner i mars för det som kallas Skandinaviska Missionsprovinsen. Han ser sig som biskop och andlig ledare för det tjog präster som är verksamma inom organisationen, som i ett nötskal håller sig med en traditionell bibeltolkning. Dessutom konsulteras Väisänen enligt egen utsago av många präster som arbetar inom kyrkan.

Han kommer att prästviga fler bland de teologer som får nej av kyrkans biskopar för att de, som det heter,”står för den traditionella ämbetsuppfattningen”. Missionsprovinsens viktigaste uppgift är att upprätthålla lokala gudstjänstgemenskaper där mässan firas ”på rätt sätt”. Målet är att gemenskaperna ska fungera som självbärande och ha alla former av verksamhet, från barnarbete till diakoni och mission.DopkalabalikMissionsprovinsens verksamhet behöver inte i och för sig krocka med kyrkan. Men i fjol blev det en del kalabalik efter att en av missionsprovinsens präster döpt ett barn som inte godkändes som församlingsmedlem i den lutherska kyrkan.

– Vi har två slags präster. De som har kvar sina prästrättigheter inom den lutherska kyrkan från tidigare och de som prästvigts inom Missionsprovinsen i Sverige. Den senare har inga prästrättigheter i den lutherska kyrkan.

Väisänen själv instruerar sina präster att göra klart för föräldrar att ur luthersk synpunkt är deras dop ett giltigt dop. Men det är upp till den enskilda lutherska församlingens kyrkoherde om barnet tas upp som medlem i kyrkan.

Avlatshandel och annat orätt

Missionsprovinsens relationer till kyrkan är självfallet ansträngda. Begreppet missionsprovins har lånats från tiden då reformatorerna bekämpade den romersk-katolska kyrkan. Om kyrkan har avfallit från den rätta läran och prästerna är villolärare har de sant troende rätt att tillsätta egna präster.

Det skedde på 1500-talet och det sker också i dag, menar Väisänen.

– På Luthers tid var det avlatshandeln, i dag är det andra missförhållanden.Tammerfors domkapitel bestraffade Väisänen bland annat för att han förrättat nattvard på fel sätt under den tid han varit avstängd från prästämbetet.

För Väisänen själv är det viktigt att han fällts för ”bara” ordningsfrågor men inte på teologiska grunder.

Om framtiden säger Väisänen att Missionsprovinsen får pröva sig fram. En möjlighet är att Lutherstiftelsen fungerar som juridisk huvudman för verksamheten  och som arbetsgivare för Missionsprovinsens präster. Missionsprovinsen står sedan för den andliga delen.Väisänen uppmanar inte dem som är med i de lokala gudstjänstgemenskaperna att gå ut ur kyrkan. 

– Enskilda personer som blivit djupt besvikna på kyrkan kan gå ut. Senast i går träffade jag två personer som skrivit ut sig för att jag fråntagits mina prästrättigheter, säger Väisänen.

Själv betonar han att om man vill bygga upp kyrkan och få den på rätt köl gör man det bäst inifrån.

Rolf af Hällström



religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56