Med kramen som arbetsredskap

Människa. Gunilla Nymanders klienter har lärt henne att se glädjen i det lilla och att börja snurra sina pärlor i tid. 12.8.2010 kl. 00:00

Bianca Holmberg

En människovärdig ålderdom är att få vara den man är, säger Gunilla Nymander.

Gunilla Nymander tar emot i sitt gula egnahemshus i Sibbo. När jag stiger in genom dörren får jag en lätt kram – det ska visa sig att jag inte är den enda som får det. Kramar och beröring spelar en stor roll i Nymanders arbete. Hon är närvårdare på en bäddavdelning i Sibbo.

– Känslan för beröring är det sista man mister. Den hör till det allra viktigaste när man ska bygga relationer till klienterna, säger hon.

Nymander berättar att hon och hennes kollegor inte beordrar sina åldringar att stiga upp. De frågar om de får en kram.

– ”Stå upp” är en order – det är klart att man protesterar då! Men får jag en kram? Då kommer man bara och så är man uppe. Det här använder vi mycket på jobbet, säger hon.

Kaffe i bersån

Sina åldringar, ja. Det är så Nymander ser på klienterna. De är inte objekt, de är hennes tanter och farbröder.

– Man kommer dem otroligt nära. En gång var det en anhörig till en klient som oroade sig över att klienten äter så dåligt. Jag reagerade genast – nej, hon tuggar ju själv! Då märkte jag att jag hade kommit klienten nära. Ingen ska komma och kritisera mina patienter, säger Nymander.

Men hon betonar att de anhöriga spelar en viktig roll.

– Jag har ett motto som är ”Kom och drick kaffe i bersån med din egen”. Vi har en berså ute på jobbet och jag drömmer om att de anhöriga kunde bli så modiga att de faktiskt bad om att få dricka kaffe med sin mamma där.

Nymander säger att många vågar umgås naturligt med sina äldre anhöriga men en del vågar knappt beröra dem. Det är viktigt att de gamlas anhöriga känner samma värme för åldringarna som Nymander och hennes kollegor gör.

– Kanske man inte har märkt hur go’a de är när de är gamla, funderar hon. Vi vårdare vågar inte heller alltid visa de anhöriga vilken värme vi känner inför åldringarna. Men vi måste börja snurra våra pärlor innan människan är borta.

Sorgen som givare

Pärlan är Gunilla Nymanders bild på dem vi möter.

– Vi bär med oss alla människor på ett eller annat sätt. När de lever finns de ju med oss konkret men när de är borta fortsätter de små pärlorna snurra runt och de blir bara större och finare, säger Nymander.

Nymander har en egen pärla som hon bär med sig. För snart femton år sedan förlorade hon sin tioåriga dotter i en plötslig sjukdomsattack.

– Det är inte roligt med sorg. Men den som inte har haft sorg vet inte hur mycket den också ger, hur mycket man har inom sig som man inte har vetat om, säger hon.

Läs mera i Kyrkpressen 32/2010

Bianca Holmberg



jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34