Med kramen som arbetsredskap

Människa. Gunilla Nymanders klienter har lärt henne att se glädjen i det lilla och att börja snurra sina pärlor i tid. 12.8.2010 kl. 00:00

Bianca Holmberg

En människovärdig ålderdom är att få vara den man är, säger Gunilla Nymander.

Gunilla Nymander tar emot i sitt gula egnahemshus i Sibbo. När jag stiger in genom dörren får jag en lätt kram – det ska visa sig att jag inte är den enda som får det. Kramar och beröring spelar en stor roll i Nymanders arbete. Hon är närvårdare på en bäddavdelning i Sibbo.

– Känslan för beröring är det sista man mister. Den hör till det allra viktigaste när man ska bygga relationer till klienterna, säger hon.

Nymander berättar att hon och hennes kollegor inte beordrar sina åldringar att stiga upp. De frågar om de får en kram.

– ”Stå upp” är en order – det är klart att man protesterar då! Men får jag en kram? Då kommer man bara och så är man uppe. Det här använder vi mycket på jobbet, säger hon.

Kaffe i bersån

Sina åldringar, ja. Det är så Nymander ser på klienterna. De är inte objekt, de är hennes tanter och farbröder.

– Man kommer dem otroligt nära. En gång var det en anhörig till en klient som oroade sig över att klienten äter så dåligt. Jag reagerade genast – nej, hon tuggar ju själv! Då märkte jag att jag hade kommit klienten nära. Ingen ska komma och kritisera mina patienter, säger Nymander.

Men hon betonar att de anhöriga spelar en viktig roll.

– Jag har ett motto som är ”Kom och drick kaffe i bersån med din egen”. Vi har en berså ute på jobbet och jag drömmer om att de anhöriga kunde bli så modiga att de faktiskt bad om att få dricka kaffe med sin mamma där.

Nymander säger att många vågar umgås naturligt med sina äldre anhöriga men en del vågar knappt beröra dem. Det är viktigt att de gamlas anhöriga känner samma värme för åldringarna som Nymander och hennes kollegor gör.

– Kanske man inte har märkt hur go’a de är när de är gamla, funderar hon. Vi vårdare vågar inte heller alltid visa de anhöriga vilken värme vi känner inför åldringarna. Men vi måste börja snurra våra pärlor innan människan är borta.

Sorgen som givare

Pärlan är Gunilla Nymanders bild på dem vi möter.

– Vi bär med oss alla människor på ett eller annat sätt. När de lever finns de ju med oss konkret men när de är borta fortsätter de små pärlorna snurra runt och de blir bara större och finare, säger Nymander.

Nymander har en egen pärla som hon bär med sig. För snart femton år sedan förlorade hon sin tioåriga dotter i en plötslig sjukdomsattack.

– Det är inte roligt med sorg. Men den som inte har haft sorg vet inte hur mycket den också ger, hur mycket man har inom sig som man inte har vetat om, säger hon.

Läs mera i Kyrkpressen 32/2010

Bianca Holmberg



Tuulikki Koivunen-Bylund. Tuulikki Koivunen Bylund, emeritusbiskop i Svenska kyrkan, är en av fyra författare som skrivit under en debattartikel om dödshjälp i Dagens Nyheter. 1.2.2016 kl. 16:08

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08

ida-maria wikström. Mer eller mindre hela livet har Ida-Maria Wikström utkämpat en kamp mot orealistiska prestationskrav. 28.1.2016 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14

Peter Blumenthal, den enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Saltvik har förklarats obehörig för jobbet. 22.1.2016 kl. 16:08

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03