Det danska tidningsundret

Människa. Respekterad kommentator i danska medier. Samlar de duktigaste krafterna runt sig. Har en lätt arrogant ledarstil.  Omdömena om Kristeligt Dagblads chefredaktör Erik Bjerager pekar alla åt samma håll. 10.6.2010 kl. 00:00

May Wikström

Läsarna ökade när det kristna började definieras mycket mindre kyrkligt, berättar Erik Bjeragen om Kristeligt Dagblad.

Det handlar om en ambitiös journalist, internationellt respekterad, som satte hela sin professionalitet på spel utan att ge efter en tum av sin kristna övertygelse.

Han delar åsikter. Han väcker beundran och irritation. Han gör en helt klart nyfiken.

Vände på skutan

Till syvende och sist visar det sig handla mycket om stapelvaran hundraprocentig närvaro. I Kristeligt Dagblads lätt nedgångna lokaliteter i hjärtat av Köpehamn möts jag av en avslappnad men samtidigt observant chefredaktör som nickar menande mot väggen med prisbelönta förstasidor och uppslag.

– Skrytväggen, konstaterar han med ett snett leende när vi passerar.

Men visst ligger det stolthet i bottnen.

Erik Bjeragers främsta merit är att han har lotsat fram något av ett tidningsunder i dansk presshistoria. I en djup ekonomisk kris år 1994 stirrade den ärevördiga dagstidningen Kristeligt Dagblad, som grundades 1896, tidningsdöden i vitögat.
Det var då Erik Bjerager steg in på arenan. En ny ekonomisk bas skapades i form av ett privatbolag, med Kristeligt Dagblads Fond, Det Berlingske Officin samt Chr. Augustinus Fabrikker som majoritetsägare och cirka 3 000 mindre aktieägare samt en ansenlig summa presstöd.

Tidningsundret som följde gav honom renommé och han sitter i dag med i styrelsen för chefredaktörernas internationella intresseorgan World Editor’s Forum.

Den redaktionella omdaningen var minst lika omfattande. Från att ha varit en utpräglad kyrklig tidning satsade tidningen hårt på tre honnörsord: Tro, etik och existens.

Under 2001–2006 var Kristeligt Dagblad den snabbast växande dagstidningen i Danmark, vid en tid när andras upplagor sjönk.

Trenden fortsatte 2008 och i dag ligger upplagan på kring 26 000 exemplar med cirka 116 000 läsare dagligen.

Ny kostym utan kyrkdamm

– Vi har väldigt olika läsare och tidningen har gått från att vara kyrklig till en tiding som fokuserar på det allmänmänskliga, med perspektiv på det existentiella, säger Bjerager.

Enligt honom har Kristeligt Dagblad fortfarande en klart kristen profil, precis som namnet säger.

– Men läsarna ökade när vi började definiera det kristna mycket mindre kyrkligt. Tidigare beskrev vi stort och detaljrikt de kyrkliga institutionerna. Nu går vi en annan väg.

Läs mera i Kyrkpressen 23/2010.

May Wikström



Tor Löjtlin brinner för Ingå kyrka och att arbeta med praktiska saker. Han jobbar inte längre som vaktmästare men det hindrar honom inte från att hoppa in då och då. Ingen känner till Ingå kyrka lika bra som han. 14.6.2013 kl. 09:47

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring. 13.6.2013 kl. 15:18

Både präster och lekmän känner att prästers boendeskyldighet är ett system som hör det förgångna till. I Svenskfinland verkar två prästgårdar till nu förlora sin präst: den i Sideby och den i Saltvik. 13.6.2013 kl. 09:45

Finska Missionssällskapets årsfest avslutades med historisk missionärsvälsignelse. 9.6.2013 kl. 16:16

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna. 9.6.2013 kl. 12:00

En skrivargrupp för män i församlingens regi gav viktiga insikter berättar två av deltagarna. Initiativet till att starta skrivargruppen kom från en av männen. 8.6.2013 kl. 15:00

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård. 8.6.2013 kl. 12:00

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan i Sverige har äntligen fått ett namn för sitt gemensamma kyrkosamfund. 7.6.2013 kl. 13:46

Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00

Problemen i Johannes församling är allvarliga och måste åtgärdas genast. 5.6.2013 kl. 15:00

Under vinterkriget uppstod ett system som gäller än i dag – de finländare som stupar tas alltid om hand, och de skickas alltid hem. Niko Huttunen har forskat i varför det är så. 2.6.2013 kl. 12:00

Grattis till alla nyblivna studenter önskar alla vi på KP-redaktionen! 1.6.2013 kl. 09:00

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR. Kyrkans centralförvaltning måste spara ytterligare nästan en miljon euro, slog kyrkomötet fast igår. Det innebär samarbetsförhandlingar. 12.11.2021 kl. 10:01

livet. Linda Haglund hade tänkt gifta sig tidigt, få en stor familj och bygga ett stort hus i Finland. – Livet för oss på oväntade vägar, säger hon. 11.11.2021 kl. 17:10

LIVSGLÄDJE. Stig-Göran Björkman älskar sitt jobb och sina kolleger. Han är kär i Minna sedan 30 år. Och naturen är ytterligare en kärlek. Han lever också med en cancerdiagnos. Men vi måste tänka på annat än att döden står och lurar på oss, säger han. 11.11.2021 kl. 11:45

laestadianism. De laestadianska bönehusföreningarna diskuterar som bäst tre framtidsmodeller av vilka två innebär att rörelsen bildar en egen kyrka. 11.11.2021 kl. 06:00

CORONAPASS. Att kräva ett coronapass av konsertbesökare i kyrkan är inte uteslutet. Men utgångspunkten är att gudstjänster och förrättningar är öppna för alla. 10.11.2021 kl. 15:45