Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

Här hittar vi tröst tillsammans

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring.
13.6.2013 kl. 15:18
En scen i ett magasin, vi sitter trångt på träbänkar. Utanför blommar Hangö och barnen äter glass, men här inne ser vi en man falla 400 meter mot sin död. Och varför faller han? För att han vill leva. För att skyskrapan brinner.

Pyry Nikkiläs och Janne Pellinens föreställning Putoava mies visar vad teater kan vara när den tar sina åskådare på allvar. Vad skulle ni göra om ni hade nio sekunder kvar att leva? Vad eller vem skulle ni tänka på? frågar Nikkilä och han verkar verkligen vilja veta. Att svaren känns futtiga är intressant det också.

Himmel och helvete var temat under årets teaterträff i Hangö. För den som jagar efter existentiella teman var det som att vara i en godisaffär: om det inte är Lucifer som står på scen och reder ut sin relation till Gud är det en präst som brottas med sitt samvete eller en ung man som tampas med de som brukar kallas ”de stora frågorna”. Vad har hänt? Är det bara jag eller verkar teater plötsligt handla väldigt mycket om tro?

– Det är tillåtet att tala svåra ämnen i dag, också om något så personligt som tro, och det syns också på scen, säger Maria Lundström, konstnärlig ledare på Viirus.

Hon tittar frågande på Jesper ”Jeppe” Karlsson från Klockriketeatern. Finns det något ämne man inte skulle se på scen i dag? Framför allt på många finska scener sätter man i dag upp verk om obekväma ämnen som politik, sexualitet och invandrarfrågor.

– Ja, det finns grymt många duktiga finska dramatiker i dag som skriver texter om aktuella samhällsproblem. Till exempel Juha Jokela, säger Karlsson.

Jokela är förövrigt mannen bakom Fundamentalisten, succépjäsen där en ”liberal” och en ”konservativ” kristen möts på scen.

Vad är det att vara människa?

Den aktuella Viiruspjäsen Tröst var ett projekt som fick sin början efter debatten om homosexualitet och den massutskrivning ur kyrkan debatten resulterade i.

– Vi ville fråga oss vad tro har för betydelse för människor i dag, är den en grundläggande sak eller något man tar lättvindigt på, säger Lundström.

Karlsson menar att kyrkan och teatern är de institutioner som i dag verkar ha mandat att ta upp frågor som gäller värderingar.

– De diskuterar samma frågor, men tilltalet är olika.

Lundström menar att det hör till teatern som konstform att de frågor som tas upp är existentiella.

– Vi jobbar med vad det är att vara människa, vad det är att leva.

Samtidigt, påminner Karlsson, är teaterjargongen väldigt sekulariserad.

– Det finns ett sökande, ett holistiskt tänkande. Men det sökandet går inte ihop med att hitta ett enda svar. Teaterns roll är att ifrågasätta allt, säger han.

Lundström säger att det finns något som hon vill kalla andlighet närvarande när man skapar konst. Samtidigt kan man med teaterns medel förmedla tröst, tillit, tro eller hopp.

– Teatern kan på många sätt jämföras med en kyrka.

Karlsson berättar om en gudstjänst han var med om i domkyrkan och hur han önskade att han hade kunnat fånga samma känsla av kollektivt deltagande och ta den med sig till teatern.

– Ja, säger Lundström. Det handlar om rörelse, om emotionell rörelse. På teatern och i kyrkan kan man vara kollektivt berörd.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41