Från vänster Johan Storgårds, Maria Sundblom Lindberg och Ralf Saxén som tog initiativet till en skrivargrupp för män. FOTO: Tomas von Martens

Skrev sig till insikter

En skrivargrupp för män i församlingens regi gav viktiga insikter berättar två av deltagarna. Initiativet till att starta skrivargruppen kom från en av männen.
8.6.2013 kl. 15:00
Ralf Saxén, pensionerad ingenjör och  privatföretagare, hade kommit en god bit på väg med att skriva sina memoarer. Han ville dela med sig av sina erfarenheter till andra som skrev eller som kanske funderade på att börja skriva.

– Varför inte starta en skrivargrupp för män och varför inte göra det i församlingens regi? tänkte jag. Det finns ju så lite verksamhet för män i min ålder, säger Rolf Saxén.

Han kände församlingspastor Maria Sundblom-Lindberg vid Johannes församling i Helsingfors sedan tidigare och tog kontakt med henne.

– Vi träffades på Café Strindberg och Ralf berättade om sin idé för mig. Jag tände på den direkt och det råkade sammanfalla med att jag behövde en projektgrupp att öva mig på, berättar Maria Sundblom Lindberg som utbildar sig till familjeterapeut.

Saxén och Sundblom Lindberg lade upp kursens innehåll tillsammans. Saxén bidrog med sin erfarenhet av att skriva självbiografiskt.

– Av kyrkans medlemmar är det bara 1,7 procent som deltar i kyrklig verksamhet. Det tycker jag är ett tecken på att vi misslyckats med vårt grunduppdrag och med missionsbefallningen, säger Sundblom Lindberg.

Att starta en skrivargrupp för män visade sig attrahera personer som annars aldrig skulle tänka sig att delta i  församlingsverksamhet.

– Det fina var att initiativet kom utifrån och inte från oss präster och församlingsanställda. Jag tror att vi kan ha svårt att tänka utanför våra ”liturgiska” intressen.
Från början slogs det fast att gruppen skulle träffas i ett tydligt kristet sammanhang. Det innebar att alla sammankomster avslutades med andakt.

Stort intresse för gruppen
Gruppen puffades på Hufvudstadsbladets dagbokssida och på ett dygn hade tjugotvå män anmält sig.

– Vi beslöt att ha högst tio i gruppen och redan det är många för en sån här grupp där deltagarna ska hinna bli trygga med varandra och kunna gå på djupet. Några kvinnor ringde och undrade varför man inte ordnar något för dem också. Så det finns ett klart behov för den här typen av verksamhet, säger Sundblom Lindberg.

Att skrivargruppen hade en kristen inramning störde inte Johan Storgårds, konsult och företagare han också.

– Jag ringde till Maria och frågade om jag får vara med fast jag inte hör till kyrkan och det fick jag.

Vid ett tillfälle hade Sundblom Lindberg på grund av tidsbrist föreslagit att de skulle slopa andakten.

– Det förvånade mig att dessa rätt så sekulära herrar inte ville lämna bort andakten, säger hon.

Johan Storgårds sökte efter en grupp där man kunde dela erfarenheter och tankar om svunna släktingars traumatiska livshändelser.

– Jag är intresserad av att ta reda på hur olika traumatiska händelser i tidigare generationer påverkat mig och andra, säger Storgårds.

Han har sysslat mycket med släktforskning och var speciellt intresserad av sin morfars farfar som var pistolsmed och blev mördad.

– Morfars far var då två år gammal. Dödsfallet måste ha varit mycket traumatiskt för hans mor. Hur påverkade detta min morfars far och vad har gått vidare till oss yngre generationer?

Storgårds talar om en tomhet som gått vidare i familjen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06