Från smärta till nyfikenhet

Kultur. Per Erik Floman har bott i Helsingfors i nästan 70 år men hjärtat finns längre österut – i hans barndomsstad Viborg. 5.6.2010 kl. 00:00

Mireille Rosas

Per-Erik Floman känner en plikt att berätta om Viborg för att historien inte ska glömmas bort.

Det är en vital och skarp 90-åring som berättar personliga minnen blandade med historiska fakta om Viborg. Staden på Karelska näset var en gång i tiden Finlands näststörsta. Sedan Per Erik Floman blev pensionär har han tagit sig an Viborg på ett speciellt sätt.

– I egenskap av ett av de sista ögonvittnena känner jag en skyldighet att berätta om Viborgs historia och kultur. De får inte glömmas, säger Floman.

Slagsmål och skridskoåkning

Floman föddes 1920 på Vakttornsgatan i Viborg som tredje son till justitierådmannen Jarl Floman och prostdottern Gunnel Gräsbeck. Fadern dog när Floman bara var fyra år och han växte upp med sin mor och storebror. Han minns stämningen i sin barndoms stad som mångsidig och sprudlande, glad och lättsam.

– Eftersom Viborg var en betydande handelsstad var staden internationell. År 1870 kunde alla i Viborg finska men bara hälften hade det som hemspråk. De övriga talade svenska, ryska eller tyska hemma. År 1939 var 94 procent av invånarna finskspråkiga men den internationella bakgrunden påverkade attityderna.

Floman medger att visst, man minns det goda och glömmer det negativa. Som till exempel språkstriderna. Men på frågan om hur det var att växa upp i Viborg kommer svaret spontant.

– Fantastiskt! Vi hade ett härligt kamratliv och förhållandena var öppna, gemenskapskänslan tät. Vi umgicks över språkgränserna, slogs på dagarna och skrann tillsammans på kvällarna. Det var redigt!

Läs mera i Kyrkpressen 22/2010.

Bianca Holmberg



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10