Det som nu diskuteras är religionsämnets andel av grundskolans veckotimmar. De senaste tio åren har de varit elva.
När Maria Björkgren-Vikström började som religionslärare i slutet av 80-talet var samhällsandan materialistisk. Gör snabba klipp, bli rik.
– I dag finns det en ström av andlighet och religion i samhället som inte fanns när jag blev lärare. Enbart dagstidningen skulle räcka som lärobok.
Det behövs en plats där barn och ungdomar kan diskutera religion. Om hur religion är positivt för välbefinnandet, men också om hur den kan missbrukas.
– Det är få som sitter vid köksbordet med sina föräldrar och pratar om vad som är viktigt i livet.
Ytlig kunskap
Samtidigt finns det en annan strömning. Religionen ska vara privat, den ska bort från det offentliga. Om det alls ska finnas någonting ska det vara neutralt, som i Sverige där man har ett gemensamt religionsämne för alla elever.
– Där ingår religionsämnet i ett block av samhällsorienterade ämnen. Jag har förstått att skolan själv kan välja hur mycket tid den ger åt de olika ämnena, historia, samhällskunskap och så vidare.
Modellen kritiseras för att den ger så ytlig kunskap. En följd är att friskolorna i Sverige ökat. Föräldrar sätter sina barn i privata skolor utifrån sin religiösa övertygelse.
