Taxi

Marina Wiik. ”Jos sull’ kylmä on niin kädet yhteen lyö...!” 14.1.2010 kl. 00:00

Mannen i den blåa dunjackan drar i gång elementära rörelseövningar och gör sitt bästa för att hålla  stämningen uppe. Kvinnorna framför kramar om varandra och sjunger ryska sånger.


Själv känner jag hur kylan kryper ända ner i tårna. Det är tio grader kallt och klockan närmar sig fem på morgonen. Jag har stått i taxikön i en timme och en kvart och kommit ungefär halvvägs fram till stolpen.

”Är någon på väg till Ulrikasborg?” undrar en kille i röda jeans och kort jacka. Ingen erkänner. Hans flicksällskap gör ett försök: ”Om jag betalar dig tio euro, kör du via stan då?”, frågar hon mig.Jag skakar på huvudet, vi är på väg åt totalt motsatt håll.

”Gå till ändan av kön!” Tjejen bakom tittar anklagande på mig. Jag försöker förklara att jag och min pojkvän bytte skift och att jag gick in och värmde mig ett tag, men hon vägrar lyssna på det örat.Paret från Ulrikasborg har lyckats ta sig först i kön. Han visar långfingret när de gasar i väg i en hett eftertraktad bil. Flera försöker göra om tricket.

 En man i rullstol tappar besinningen och styr mitt ut på körfilen. Handgemäng uppstår. Någon ringer polisen.”Egentligen slår jag inte kvinnor, men jag kan göra ett undantag om någon tränger sig förbi en gång till”, muttrar mannen i blå jacka. Någon ropar bifall. Hans händer är röda av köld – han gav sina handskar åt killen i rullstol.

En nattlig taxikö visar människonaturens alla sidor. Det är enkelt att skaka på huvudet åt kollektiva våldsdåd och ungarna i Flugornas Herre. Men vad händer när det verkligen gäller om det redan i en taxikö uppkommer lynchstämning? Är rätt och fel fortfarande lika självklart då den egna överlevnaden eller bekvämligheten står på spel?

Gott nytt år, allesammans! ropar en kvinna medan hon vinkar och tar plats i baksätet.

Marina Wiik



kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17