Nätkamp om själarna

Ledare. För drygt sex år sedan, närmare bestämt i november 2003, lanserade fritänkarna i Tammerfors nätsidan www.eroakirkosta.fi.
14.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Den primära avsikten var – och är – att göra det så lätt som möjligt för medlemmar i kyrkan att bli före detta medlemmar, alltså att skriva ut sig ur kyrkan.
Möjligheten att göra det bland annat elektroniskt öppnades i och med den nya religionsfrihetslagen, som inte längre förutsatte att utskrivningen skedde med ett personligt besök på antingen kyrkoherdeämbetet eller magistraten.

Oberoende av hur man ställer sig till avsikten och målet med fritänkarnas nätsida råder det ingen tvekan om att sidan har varit framgångsrik. Första året valde 3,7 procent av dem som trädde ut ur kyrkan att göra det via den aktuella sidan. År 2009 var andelen uppe i hela 90 procent.
I vilken utsträckning sidan som sådan bidragit till det kraftigt ökade utträdet under 2000-talet är svårt att bestämt säga. Det torde vara klart att den spelat åtminstone en viss roll.

För ett drygt halvt år sedan reagerade evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genom att lansera nätsidan www.blimedlemikyrkan.fi, på finska www.liitykirkkkoon.fi.
En intressant fråga är i vilken utsträckning den satsningen har lett till de preliminära siffror som Befolkningsregistercentralen presenterat om den kyrkliga in- och utskrivningen för 2009. Siffror som visar att fler medlemmar än någonsin tidigare anslöt sig till kyrkan och att antalet personer som skrev ut sig ur kyrkan har sjunkit kraftigt.

Grundförklaringen till de positiva siffrorna kan och måste, som kommentarerna på nyhetsplats i den här tidningen visar, sökas på olika håll. Försöker man hitta en gemensam nämnare förefaller den vara vilken betydelse kyrkan har för den enskilda individen. Med andra ord om medlemskapet ger något.
Vad detta något är kan variera. Tidsbundna orsaker är sådana som har med kyrkliga förrättningar att göra: dop, vigslar, begravningar och sist, men absolut inte minst, skriftskolan. Mera allmänna orsaker förefaller vara sådant som har med kyrkans diakonala och andra samhällsrelaterade insatser att göra.

Även om tekniken för in- och utskrivning självfallet inte är avgörande tyder dock mycket på att den elektroniska inskrivningsmöjligheten kan ha spelat en till och med ganska stor roll i den för kyrkan positiva och för fritänkarna negativa utvecklingen.
Det är inte endast möjligheten att lätt skriva ut sig som leder till resultat. Det gör också möjligheten att lätt skriva in sig. Det här är på många sätt glädjande. Bland annat därför att det visar att tröskeln att återvända till kyrkan inte med nödvändighet är omöjlig att göra lägre. En nätsida för inskrivning är ett sätt att göra det. Nu gäller det att så fördomsfritt som möjligt hitta så många andra sätt som möjligt.

Målet för fritänkarna i Tammerfors var alltså att med hjälp av den aktuella nätsidan minska antalet finländare som hör till kyrkan. Ett minimalt antal medlemmar är målet för deras nätkamp om själarna.
Målet för kyrkans satsning måste vara ett annat än ett maximalt antal medlemmar. Alltså något annat än motsatsen till fritänkarnas mål. Målet måste vara att nå ut med det kristna budskapet. Det målet är oberoende av var kampen om själarna förs och oberoende av antalet medlemmar.
För kyrkan kan antalet medlemmar över huvud taget inte vara ett mål i sig. Däremot nog en möjlighet att bättre nå ut med budskapet. Därför är antalet medlemmar viktigt.

Stig Kankkonen



PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10