Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37