Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47