Socialetisk uppdatering behövs

Ledare. I mars för tio år sedan publicerade biskoparna ett gemensamt uttalande under rubriken ”Att dela med sig av det goda”. 19.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Ställningstagandet, som är ett dokument på 47 sidor, inleds med konstaterandet:

”Som biskopar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har vi i våra inbördes överläggningar ofta kommit in på frågan vad som är det finländska välfärdssamhällets värdegrund. Vi har också ställt frågan var välfärdssamhället har sina utmaningar och utmanare.”

Biskoparna fortsätter lite senare:

”Vi vill försvara vårt eget välfärdssamhälle också under de förändringar som nu är på gång och samtidigt peka på de förändringar som den nya situationen kräver.”

Trots att det socialetiska uttalandet alltså har ett decennium på nacken är det till många delar aktuellt. Det visar bland annat följande verklighetsbeskrivning:

”Vi lever i en tid när man kan göra så mycket men när man inte vet vad man skall ställa upp som målsättning. Det är så mycket som inte längre tycks vara under människans kontroll. Ena dagen överhettas ekonomin i samhället och kurvorna på aktiebörsen pekar brant uppåt. Andra dagen går ett stort investeringsbolag på andra sidan jordklotet omkull och de ekonomiska prognoserna vänds brant nedåt. De globala förändringarna har en omedelbar effekt i den enskilda människans liv. Rådlösheten och osäkerheten breder ut sig. Många frågar sig var man skall finna ett fäste för sitt liv och var man skall finna stöd.”

Det är så sant som det är sagt – också i dag. Ändå finns det orsak att efterlysa en uppdatering av biskoparnas och därmed kyrkans socialetiska tankar här och nu.

En orsak är att sex av de nio biskopar som undertecknade ”Att dela med sig av det goda” har gått i pension. Det skulle vara viktigt för olika samhällsaktörer att få veta hur de som nu är ämbetsaktiva ser på de socialetiska utmaningarna.

En annan är förstås att världen förändrats en hel del under de senaste tio åren och att vi redan nu vet att den kommer att förändras mer eller mindre radikalt de kommande åren. Det är nu biskoparna och kyrkan borde göra en summering av det som skett och åtminstone försöka skissera etiskt försvarbara vägar framåt.

Ett tungt vägande argument för en uppdatering är också det faktum att vårt samhälle i dag ser ut som det ser ut. Här talar statistiken sitt tydliga språk. Den som har det bra och kan göra sin röst hörd får det bättre medan den som är svag och utan röst får det sämre. Det har bland annat lett till att barn och åldringar lätt kommer i kläm då samhället sparar samt att social utslagning och arbetslöshet börjat gå i arv.

Det man alltså kan säga är att biskoparnas socialetiska tankar inte haft önskad genomslagskraft. Då kan biskoparna knappast heller hänvisa till att de redan sagt sitt. Får man inte budskapet att gå hem med en gång bör det upprepas. Och upprepas. Och upprepas.

Den taktiken känner också Bibeln mycket väl till.


För kyrkans del är arbetet med att försvara dem som är mer eller mindre försvarslösa och också medellösa inte en verksamhet bland andra verksamheter.

För kyrkan är det fråga om att det kristna kärleksbudskapet ska omsättas i praktiken. Som biskop emeritus Gustav Björkstrand har uttryckt det i olika sammanhang: en kyrka som predikar kärlek men inte omsätter den i praktiken är inte trovärdig.


Kyrkan och församlingarna tar sitt sociala ansvar först och främst i och med sina diakonala insatser. Dem får kyrkan också allmänt tack för. Nu skulle det gälla att komma åt orsakerna och inte enbart fokusera på följderna. Det skulle med andra ord gälla att påverka samhällsutvecklingen så att orsakerna till de problem som kräver sociala insatser minimeras. Mindre kan kyrkan inte nöja sig med.

Därför är det hög tid för en uppdatering av biskoparnas och kyrkans socialetiska ställningstagande.


Reaktionerna på biskoparnas ställningstagande år 1999 visade att det inte gick obemärkt förbi. Tvärtom. Reaktionerna var många, en del häftiga, andra mindre häftiga.

I kretsar som upplevde att kritiken kanske var riktad mot dem anklagades biskoparna för att ha gått in på främmande mark och blandat sig i sådant som de inte har kompetens att uttala sig om. I kretsar som upplevde ställningstagandet som ett stöd för egna politiska målsättningar applåderades biskoparna för mod och framsynthet.

Det viktiga är att biskoparna och kyrkan åtminstone inte låter sig avskräckas av erfarenheterna från 1999. Varken av rädslan för att få besk kritik eller av rädslan för att göras till reklaminslag för politiska mål.

Stig Kankkonen



VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00