Representanter för de olika religiösa inriktningarna träffades i morse vid en pressfrukost i Helsingfors som arranegrades av Kyrkans informationscentral och Ekumeniska rådet i Finland.
– Ofta ställer man de olika samfunden mot varandra, men att det egentligen är tvärtemot idag, sade ärkebiskop Jukka Paarma.
De olika samfundens representanter var eniga om att den nuvarande religionsundervisningen behövs och ska utvecklas.
– Det är skillnad på undervisning och fostran. Man ska dra en gräns mellan kyrkans roll och samhällets roll. Det är kyrkans uppgift att ge dopundervisning och fostran i religionsutövning. Skolans roll är däremot att ge en mångsidig religiös allmänbildning. Det ligger också i samhällets intresse, sade Paarma.
Religionsundervisning viktig vid integrering av invandrare
– Skolornas religionsundervisning är viktig för att barnen ska få bevara sin tro, sin kultur och sina värden. Därför är det viktigt att skolorna har religionslärare med kunskap, pedagogiskt grepp och tro, sade viceordföranden för Islamiska rådet i Finland, läkaren Anas Hajjar.
Markku Holma, som svarar för undervisningsfrågor på lutherska kyrkans kyrkostyrelse, konstaterade att lärarens kompetens avgör nivån på undervisningen. Läraren måste inte själv höra till det samfund i vars religion denna undervisar men närmare kännedom om religionen stärker lärarens trovärdighet.
– Knappast skulle många orka ens för pengar lära ut det som man inte tror på, sade Holma.
Största delen av muslimerna i Finland registrerar sig inte. Utan den religionsundervisning som ordnas av kommunerna skulle många muslimska barn bli utan ordentlig religionsundervisning. I Finland finns ca 40000 muslimer. Bara ungefär 5 000 hör till ett registrerat samfund.
Den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo betonade skolans betydelse för fostran i tolerans och för att integrera invandare.
– Man kan inte förutsätta att alla föräldrar kan undervisa sina barn. Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen. I dagens skolor grundar sig undervisningen i religion på goda undervisningsplaner där man beaktar såväl den egna som främmande religioner, sade ärkebiskop Leo.
– Som karelare förstår jag gott hur viktigt det är att bevara sina egna rötter i en annan kultur. När man känner sina rötter är det lättare att förstå andra.
Viktigt att känna andra religioner
Sakkunniga i religionsundervisning konstaterade att religionernas roll har ökat i världspolitiken, såväl vid förebyggande som vid lösning av konflikter. Man önskade mer religionsdialog i skolorna utan att utesluta varken religions- eller kulturtraditioner.
Ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunen sade att religionsundervisningen är viktig för att den möjliggör en dialog mellan religioner.
– Eftersom diskussionen är en del av skolarbetet sker dialogen på jämbördiga grunder.
