Lamt intresse för biskopsvalet

Ledare.

Då detta nummer av Kyrkpressen officiellt utkommer har – om allt gått som planerat – den första officiella utfrågningen av kandidaterna hållits (Vasa 19.8) och tre återstår (Mariehamn 20.8, Pargas 25.8, Esbo 2.8). 

20.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Efter den sista utfrågningen har först och främst elektorerna en vecka tid att reflektera över vad utfrågningarna plus all annan presentation av kandidaterna har gett dem. Sedan är det dags att fatta beslut och rösta på en av fem kandidater.

Det enda allmänna omdöme man torde kunna göra av det som setts och hörts om biskopsvalet är att det har varit lamt. Enligt en del bedömare mycket lamt.
Den bedömningen bygger i hög grad på aktiviteten inför biskopsvalet för tre år sedan. Då var det verkligen liv och rörelse såväl i tidningsspalter och etern som i kulisserna. Trots det klagades det öppet och högljutt över brister i informationen. Man ville ha mera, mera och mera…
För det mesta utan att riktigt veta vad man ville veta mera om.

Att medvetet eller omedvetet göra en jämförelse med biskopsvalet 2006 gör inte aktiviteten inför detta val rättvisa.
Det beror först och främst på antalet år mellan det valet och valet före det: 23 år. Alltså: de som konfirmerades då Erik Vikström valdes till biskop närmade sig 40-års strecket.
Eter en så lång tid med samma biskop fanns ett naturligt, uppdämt behov av att ”äntligen” få diskutera biskopsvalet och kandidaterna samt välja en ny herde för stiftet. Ett behov som kanske accentuerades av att hans bror John Vikström i tolv år hade varit biskop före honom.
Under sådana förhållanden är det naturligt att ett förestående biskopsval väcker intresse, entusiasm och kanske till och med ett visst mått av värdig uppsluppenhet.
Efter endast tre år med Gustav Björkstrand på biskopsstolen är situationen en helt annan. Det i synnerhet som stiftet redan då han valdes visste i stort sett när nästa biskopsval förrättas. Nu fanns det till den delen inga element av överraskning eller dramatik.

Redan diskussionerna om och kring eventuella kandidater antydde ganska tydligt att det kanske inte heller i fråga om kandidaturvalet blir överraskningar som får adrenalinet att flöda.
Och så gick det också.
De få och små frågetecken som fanns rätades ganska snart ut. Som till exempel vad den kvinnliga kandidaten heter, om någon eller några kandidater från senaste val fortfarande känner sig kallade eller huruvida en mera otippad kandidat uppenbarar sig.
Odramatiskt har det också varit vad kandidaternas framtoning beträffar. Kort och slarvigt sagt har de uppträtt och sagt i stort sett det som förväntas av dem.
Vad som händer från och med nu och fram till valdagen vet ingen. Allt kan fortsätta i samma lugna mak som hittills, men helt plötsligt kan det också bränna till ordentligt. Det kan ske antingen kring en sakfråga eller kring en personfråga. Och i bägge fallen kan det vara en fråga som är eller inte är av betydelse med tanke på biskopens uppgifter.
Kort sagt: det kan vara vilken fråga som helst och frågan kan dyka upp när som helst.

Ett är säkert. Den som gräver tillräckligt länge, tillräckligt djupt och tillräckligt krystat hittar säkert en fråga eller ett tema som med en lämplig vinkling kan göras till en stor sak. Endast en person som ingenting gjort lämnar inga spår som kan misstänkliggöras efter sig.
Tyvärr är det kanske inte lika säkert att allt som sägs och skrivs blir korrekt mätt, vägt och bedömt. Saklig, viktig information kan kännas torr och ointressant medan noteringar som på sin höjd hör hemma i marginalen väcker stort intresse och heta passioner.

Självfallet är det beklagligt att biskopsvalet inte har väckt större intresse än vad som nu har varit fallet. Ändå är det säkert enligt de flesta bättre så än att intresset för valets centrala frågor skulle väckas av än så små misstankar om något som kan leda till drevjournalistik.
Till det behövs inte mera än ett suddigt kvitto eller uppblåst efterklokhetsbedömning och resultatet är att intresset fokuseras på helt sekundära saker.
Ett i den kategorin intressant biskopsval är sannerligen ingenting att hoppas på.

Allt kan naturligtvis diskuteras och alla seriösa diskussioner för förhoppningsvis framåt. Ändå är det skäl att ytterligare en gång påminna om att biskopsvalet gäller val av herde för Borgå stift. En herde vars primära uppgifter är att värna om stiftets och kyrkans enhet, att främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet, att slå vakt om ordets renhet och att leda förvaltningen i stiftet.
Biskopens uppgift är primärt en andlig uppgift. I tiden men för evigheten. I världen men inte av världen.
Stig Kankkonen



arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00