Lamt intresse för biskopsvalet

Ledare.

Då detta nummer av Kyrkpressen officiellt utkommer har – om allt gått som planerat – den första officiella utfrågningen av kandidaterna hållits (Vasa 19.8) och tre återstår (Mariehamn 20.8, Pargas 25.8, Esbo 2.8). 

20.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Efter den sista utfrågningen har först och främst elektorerna en vecka tid att reflektera över vad utfrågningarna plus all annan presentation av kandidaterna har gett dem. Sedan är det dags att fatta beslut och rösta på en av fem kandidater.

Det enda allmänna omdöme man torde kunna göra av det som setts och hörts om biskopsvalet är att det har varit lamt. Enligt en del bedömare mycket lamt.
Den bedömningen bygger i hög grad på aktiviteten inför biskopsvalet för tre år sedan. Då var det verkligen liv och rörelse såväl i tidningsspalter och etern som i kulisserna. Trots det klagades det öppet och högljutt över brister i informationen. Man ville ha mera, mera och mera…
För det mesta utan att riktigt veta vad man ville veta mera om.

Att medvetet eller omedvetet göra en jämförelse med biskopsvalet 2006 gör inte aktiviteten inför detta val rättvisa.
Det beror först och främst på antalet år mellan det valet och valet före det: 23 år. Alltså: de som konfirmerades då Erik Vikström valdes till biskop närmade sig 40-års strecket.
Eter en så lång tid med samma biskop fanns ett naturligt, uppdämt behov av att ”äntligen” få diskutera biskopsvalet och kandidaterna samt välja en ny herde för stiftet. Ett behov som kanske accentuerades av att hans bror John Vikström i tolv år hade varit biskop före honom.
Under sådana förhållanden är det naturligt att ett förestående biskopsval väcker intresse, entusiasm och kanske till och med ett visst mått av värdig uppsluppenhet.
Efter endast tre år med Gustav Björkstrand på biskopsstolen är situationen en helt annan. Det i synnerhet som stiftet redan då han valdes visste i stort sett när nästa biskopsval förrättas. Nu fanns det till den delen inga element av överraskning eller dramatik.

Redan diskussionerna om och kring eventuella kandidater antydde ganska tydligt att det kanske inte heller i fråga om kandidaturvalet blir överraskningar som får adrenalinet att flöda.
Och så gick det också.
De få och små frågetecken som fanns rätades ganska snart ut. Som till exempel vad den kvinnliga kandidaten heter, om någon eller några kandidater från senaste val fortfarande känner sig kallade eller huruvida en mera otippad kandidat uppenbarar sig.
Odramatiskt har det också varit vad kandidaternas framtoning beträffar. Kort och slarvigt sagt har de uppträtt och sagt i stort sett det som förväntas av dem.
Vad som händer från och med nu och fram till valdagen vet ingen. Allt kan fortsätta i samma lugna mak som hittills, men helt plötsligt kan det också bränna till ordentligt. Det kan ske antingen kring en sakfråga eller kring en personfråga. Och i bägge fallen kan det vara en fråga som är eller inte är av betydelse med tanke på biskopens uppgifter.
Kort sagt: det kan vara vilken fråga som helst och frågan kan dyka upp när som helst.

Ett är säkert. Den som gräver tillräckligt länge, tillräckligt djupt och tillräckligt krystat hittar säkert en fråga eller ett tema som med en lämplig vinkling kan göras till en stor sak. Endast en person som ingenting gjort lämnar inga spår som kan misstänkliggöras efter sig.
Tyvärr är det kanske inte lika säkert att allt som sägs och skrivs blir korrekt mätt, vägt och bedömt. Saklig, viktig information kan kännas torr och ointressant medan noteringar som på sin höjd hör hemma i marginalen väcker stort intresse och heta passioner.

Självfallet är det beklagligt att biskopsvalet inte har väckt större intresse än vad som nu har varit fallet. Ändå är det säkert enligt de flesta bättre så än att intresset för valets centrala frågor skulle väckas av än så små misstankar om något som kan leda till drevjournalistik.
Till det behövs inte mera än ett suddigt kvitto eller uppblåst efterklokhetsbedömning och resultatet är att intresset fokuseras på helt sekundära saker.
Ett i den kategorin intressant biskopsval är sannerligen ingenting att hoppas på.

Allt kan naturligtvis diskuteras och alla seriösa diskussioner för förhoppningsvis framåt. Ändå är det skäl att ytterligare en gång påminna om att biskopsvalet gäller val av herde för Borgå stift. En herde vars primära uppgifter är att värna om stiftets och kyrkans enhet, att främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet, att slå vakt om ordets renhet och att leda förvaltningen i stiftet.
Biskopens uppgift är primärt en andlig uppgift. I tiden men för evigheten. I världen men inte av världen.
Stig Kankkonen



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15