Samma tekniker gäller i alla maktspel

Samhälle. Att bli osynliggjord på sin arbetsplats kan bero på att någon – medvetet eller omedvetet – använder sig av en härskarteknik. Medicinen heter motstrategier och lärs ut bland annat i stiftets personalutbildning. 4.6.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

Först ett allmänt exempel från ett vanligt sammanträde:
”När hon stiger upp för att säga något börjar folk viska och prassla. De plockar på sina mobiler, tittar i sina kalendrar, blickarna irrar. Hon, för ofta är det en hon, får känslan att tala för döva öron.”
 
Ett offer för dålig stil, men också en härskarteknik, analyserar åboforskaren Malena Björkgren. En så pass vanlig åkomma att hon numera håller kurser om härskarteknik inom ramen för stiftets personalutbildning.
– Det kan låta oskyldigt, men ibland är strategierna för att osynliggöra också helt medvetna, säger hon.
Facktidskriften som Björkgren lägger på cafébordet pryds av professor Berit Ås. Ås, som nyss fyllde åttio, var den första kvinnliga partiledaren i Norge. De som prasslade på 70-talet då det begav sig var kollegerna i norska riksdagen Stortinget.
 
Avslöjad härskarteknik
Som den socialpsykologiprofessor hon var stannade Ås upp för att analysera vad som riktigt hände där i Stortingets plenisal. ”Somebody is making you stupid” säger facktidningsrubriken: ”Någon får dig att känna dig dum”. I artikeln redogör Ås för det hon kallar härskartekniken. 
– Speciellt kvinnor råkar ut för härskartekniker som utövas av män, säger Björkgren, men ibland är det mer komplicerat. Till exempel församlingar har ett eget problem i form av sektortänkandet. Det kan skapa distans och ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper.
– Diakoni är en ganska osynlig verksamhet som är svår att mäta i siffror, säger Björkgren. Trots det ska en diakon inte löpa risken att inte bli sedd. Det kan ha sina randiga skäl att hon har fler diakoner och ungdomsarbetsledare på sina kurser än präster och kantorer.
 

Att förlöjliga och skuldbelägga
Hur som haver, samma tekniker gäller i alla maktspel. När folk ignorerar andra, försjunker i sina mobiler, sitter oroligt och irrar med blicken kallas det att osynliggöra. Nummer ett av de tekniker som Ås tog fram.
Det finns fyra fler. ”Hur ska nu lilla gumman klara av det här?” är att förlöjliga, vilket är en typ av teknik.
Att undanhålla information är en annan. Som när alla inför ett möte inte vet vad som ska behandlas. Det kan handla om dålig informationsgång, men också om att man undviker att inkludera alla.
– Alla står inte i ruta ett.
De två sista härskarteknikerna är lite svårare att sätta fingret på.
– ”Dubbel bestraffning” betyder att vad du än gör så gör du fel, förklarar Björkgren och tar som exempel den klassiska kvinnofällan. Engagerar du dig för mycket i jobbet anses du missköta din familj, och  tvärtom.
När man i arbetsplatsdiskussionerna anspelar på sådana saker kallar Berit Ås det att ”påföra skuld och skam”:
– De två sistnämnda går in i varann, medger Malena Björkgren.

Läs mera i Kyrkpressen, nummer 23/09

I bildtexten i papperstidningen hade Malena Björkgren fått fel namn. Vi beklagar! 

 

 

Rolf af Hällström



utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56