Ett problematiskt samtal

Ledare. 20.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Som framgår på nyhetsplats i denna tidning har domkapitlet beslutat kalla samtliga kandidater i biskopsvalet till Borgå för samtal kring frågor som har med utövningen av biskopsämbetet att göra.

Domkapitlet har med andra ord utökat sin roll som övervakare av kandidaternas behörighet till att gälla också skötseln av de ämbetsuppgifter som en biskop har och lovar sköta.

Domkapitlet och biskopen handlar säkert med kyrkans och stiftets bästa för ögonen. Handlandet är också annars förståeligt.

Det finns uppenbara förväntningar på att domkapitlen – som det heter – gör något om någon kandidat på grund av sin övertygelse säger nej till kvinnliga präster.

Om en sådan blir vald uppstår högljudda och synliga problem och senast då undrar man allmänt varför det berörda domkapitlet inte ingrep tidigare.

Biskopens förklaring till detta ytterst sällsynta förfarande är enkel. Domkapitlet vill veta om kandidaterna är beredda att fullt ut handla i enlighet med det som kyrkoordningen stadgar och det som de lovar i samband med biskopsvigningen.

Även om samtalet formellt och officiellt gäller alla kandidater och allt som har med biskopsämbetets förpliktelser att göra är det klart att det är ämbetssynen som föranlett samtalen.

Eller rättare sagt: den ämbetssyn som en av kandidaterna har.

En berättigad fråga är varför en präst som vet att han inte på grund av sin övertygelse fullt ut kan utföra åligganden förknippade med biskopsämbetet ändå nomineras och låter sig nomineras.

Den frågan kan endast valmansföreningen och kandidaten själv besvara. För många utomstående ter det sig säkert märkligt och klandervärt och för domkapitlet problematiskt.

I vilket fall som helst är den frågan sekundär då det gäller domkapitlets agerande i den pågående biskopsvalsprocessen.

Agerandet väcker också en rad frågor. En central fråga är vad som egentligen är den yttersta avsikten med samtalen. Förklaringen att domkapitlet vill informera sig om kandidaternas avsikter visavi ämbetsåliggandena låter ihålig.

Om de enskilda domkapitelsmedlemmarna anser att den information massmedierna ger inte är tillräcklig, kunde de personligen ha vänt sig till kandidaterna med sina frågor.

Nu valde medlemmarna, med undantag för stiftsdekan Sixten Ekstrand som själv är kandidat och därmed jävig och en av dem som kallats till samtal, alltså att göra det officiellt som ett myndighetskollektiv.

Men för domkapitlet som kollektiv och myndighet kan eller får biskopskandidaternas svar inte ha någon betydelse för valprocessen.

Domkapitlet har nämligen inget mandat att göra officiella bedömningar av kandidaternas lämplighet.

Oberoende av vad som framkommer under samtalen kan domkapitlet inte stoppa en kandidatur. Bedömningen av en biskops förutsättningar att sköta sin ämbetsutövning kan inte, i motsats till vad som är möjligt i samband med kyrkoherdeval, göras på förhand.

Detta kan ses som en brist, men så är det.

Dessutom ter det sig berättigat att fråga om det lämpliga i att domkapitlet tar sig rollen som preventiv bedömare av hur dess blivande chef kan tänkas utöva sitt ämbete.

För den sittande biskopens del gäller frågan om lämplighet det faktum att han i och med den uttalade avsikten med samtalen också tar sig rollen som förhandskontrollant av sin efterträdares kommande ämbetsutövning.

Att det finns en avsikt med samtalen är klart: avsikten är att påverka elektorerna och deras valbeslut.

Det är här ett stort frågetecken måste sättas.

Det är svårt att tro att det skulle vara moraliskt korrekt eller acceptabelt att en myndighet på detta sätt försöka påverka elektorerna och valutgången i ett biskopsval.

Visserligen är det i och för sig lätt att förstå och dela domkapitlets oro vid tanken på att stiftet skulle få en biskop som inte fullt ut sköter sina ämbetsuppgifter.

Till exempel inte övervakar att Guds ord predikas i enlighet med kyrkans bekännelse. Frågan är dock om detta är en av anledningarna till domkapitlets oro, eller om man helt fokuserar på vägran att prästviga kvinnor eller att dela altargemenskapen med kvinnliga präster.
Stig Kankkonen



antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47