Kristet liv på bloggen

Samhälle. Finns det någon kristen anda i bloggosfären eller är webben endast en andlig skräpkorg där allt hävs ut med versaler?
12.3.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

De första virtuella dagboksverktygen dök upp i slutet av 1990-talet och har konstant ökat i popularitet.
–Bloggarnas framgång är en kombination av enkel teknik och mångsidig användning, tror Jaana Hagelberg, tf universitetslektor i journalistik.

För Annette Kronholm-Cederberg  är bloggen betydligt mer än en personlig eller privat dagbok
– Den är en plats att göra sin röst, sitt liv och sin berättelse synliga på, säger hon.

Utvecklade resonemang

En av de mest aktiva kyrkliga bloggarna är prästen Karl af Hällström som skriver om kyrkliga frågor, hbt-frågor och dessa båda i kombination.
– För mig är bloggen en möjlighet att utveckla egna tankar och resonemang, och att dela dem med andra. Bloggen tvingar mig också att ta reda på mera om de teman jag vill skriva om.

Hurdana läsarreaktionerna blir beror enligt af Hällström mycket på i vilket forum man bloggar.
– På vissa bloggportaler rör det sig folk som vill likrikta diskussionen och som rackar ner på alla som avviker från “partiets linje”. När dessa krafter tillåts ta över fungerar kontrollen omvänt, kommentatorerna styr bloggaren. De som blir utsatta orkar inte mera och försvinner från portalen.

Bemöta på rätt nivå

Prästen Matias Roto, som bloggar aktivt om teologiska frågor, uppskattar att bloggarna är direkta, öppna och ärliga.
– Om någon tar illa upp beror det oftast på att frågorna rör personligheten. Någon rör om i grytan och den andra går till försvar, säger Roto.

Personliga inlägg vill Roto möta med deltagande. Ofta önskar han lycka till eller välsignelse.
– Teori ska mötas med teori, praktik med praktik. Ideal ställs mot ideal och realitet mot realitet.

Eftertanke och respekt

Realitet i högsta grad serveras på Amanda Audas-Kass vardagsnära blogg som uppdateras varje dag. Hon läser gärna andra bloggar men ger sig sällan in i några diskussioner. – Kanske för att skona mig själv. Det verkar saknas en vilja att förstå varandra på många bloggar.

Enligt Jaana Hagelberg är grundregeln för gott webbeteende att inte göra eller säga sådant på webben som man skulle avstå från i verkliga livet.  
– Tänk efter före du publicerar en kommentar och visa respekt! På nätet försvinner nyanser och kroppsspråk. Det är svårt att parera eller ångra något efter att man skrivit ut det, säger hon.

Läs mer i Kyrkpressen nr 11/2009

Bloggarens tio budord

1. Du ska inte sätta bloggen framför din integritet.
2. Du ska inte göra din blogg till en avgud.
3. Du ska inte missbruka ditt alias för att synda anonymt.
4. Kom ihåg sabbaten och ta ledigt från bloggen en dag i veckan.
5. Visa högre aktning för dina bloggarkolleger än dig själv, och blås inte upp deras misstag.
6. Du ska inte dräpa någon annans anseende, rykte eller känslor.
7. Du skall inte använda internet till att begå eller tillåta äktenskapsbrott i din fantasi.
8. Du ska inte stjäla en annan persons innehåll.
9. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot dina bloggvänner.
10. Du ska inte ha begär till din nästas besöksstatistik. Var nöjd med ditt eget innehåll.
 

Kp



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34