Det enkla dubbla budskapet

Ledare. Regeringens ensidiga beslut att i etapper höja pensionsåldern ledde till en öppen och ovanligt allvarlig konflikt med arbetstagarorganisationerna.
12.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vilka lärdomar regeringen drar av de kraftiga reaktionerna återstår att se. Det man däremot vet redan nu är att vi inte lever i ett samhälle där regeringen gör som den vill. Men vi lever inte heller i ett samhälle där arbetsmarknadsorganisationerna mer eller mindre dikterar vilka beslut riksdag och regering måste fatta. I bästa fall leder det som nu skett till att alla parter inser sitt beroende av varandra och av förtroendefullt samarbete.

Pensionsbeslutet har också andra dimensioner än rent arbetsmarknads- och pensionspolitiska. En dimension ges relief av de praktiskt taget dagliga nyheterna om direkt eller indirekt åldersrelaterade saneringar. Nyheter som står i uppenbar konflikt med beslutet om höjd pensionsålder. Där regeringen säger att arbetstagare borde arbeta längre är många arbetsgivares budskap att äldre, gamla, åldrande – vad man nu vill kalla dem – borde ha förstånd att dra sig tillbaka. Eller åtminstone att visa stor förståelse för att uppsägningarna börjar verkställas från deras ända.

På det praktiska planet vittnar den här konflikten i budskap om att regeringen har sin agenda och arbetsgivarna har sin. Eftersom regeringen knappast – trots en synbarligen mycket stor självmedvetenhet – kan tvinga arbetsgivarna att frångå sitt sätt att tänka blir det ännu svårare att inse det positiva och konstruktiva med pensionsbeslutet. Visserligen kan pensioneringarna senareläggas, men om arbete inte erbjuds enligt samma modell blir det hela minst sagt obalanserat.

Det dubbla budskap som dels regeringen, dels arbetsgivarna står för har också en allvarlig, principiell dimension. Och till den delen är det dubbla budskapet mycket enkelt: människan ses som ett röstförsett verktyg. (Beteckningen röstförsett verktyg – instrumentum vocale – användes som beteckning för antikens slavar.)

Det som motiverar den bedömningen är att både regeringen och arbetstagarna ser på människan ur ett ensidigt och dessutom förvrängt produktions- och konsumtionsperspektiv. Inte ens ur det perspektivet kan det ju vara så att äldre a priori alltid är sämre och yngre alltid bättre.

Tyvärr är det inte endast i pensionssammanhang som dagens ”instrumentaliserade” människosyn ger olyckliga utslag. Den rapport som nyligen publicerades om tragedin i Jokela visar att en orsak till den var att gärningsmannen inte fått en mänsklig utan mera en teknisk, ”maskinserviceaktiv” hjälp.

Den yngling som stod för dådet hade helt enkelt inte fått vård. Hans problem möttes med recept på psykmediciner. Folkpensionsanstaltens statistik visar att samma ”recept” används allt oftare och att de ungas problem allt oftare åtgärdas med psykmediciner.

Mediciner i all ära. Det är bra att de finns, det är bra att de ordineras och det är bra att de används. Men det är inte bra om mediciner används som substitut för mänskliga relationer och för empati. Det är kort sagt inte bra om mediciner används som ett sätt att kvittera det ansvar vi som individer och som kollektiv har för varandra.

Men har det inte lite blivit så? Och kan inte utvecklingen i den riktningen ses som en konsekvens av att människan ses som ett instrument, en maskin, som ska servas för att kunna producera och som kan kasseras då den inte fungerar? Är det kanske också så att kasseringarna sker allt tidigare och allt lättare? Summa summarum: människan förefaller i allt högre grad ha blivit ett instrument som bedöms ur ett användarperspektiv. För kyrkan, för församlingarna och för alla som vill försvara en kristen människosyn är detta en enorm utmaning.

Stig Kankkonen



HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26