Det enkla dubbla budskapet

Ledare. Regeringens ensidiga beslut att i etapper höja pensionsåldern ledde till en öppen och ovanligt allvarlig konflikt med arbetstagarorganisationerna.
12.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vilka lärdomar regeringen drar av de kraftiga reaktionerna återstår att se. Det man däremot vet redan nu är att vi inte lever i ett samhälle där regeringen gör som den vill. Men vi lever inte heller i ett samhälle där arbetsmarknadsorganisationerna mer eller mindre dikterar vilka beslut riksdag och regering måste fatta. I bästa fall leder det som nu skett till att alla parter inser sitt beroende av varandra och av förtroendefullt samarbete.

Pensionsbeslutet har också andra dimensioner än rent arbetsmarknads- och pensionspolitiska. En dimension ges relief av de praktiskt taget dagliga nyheterna om direkt eller indirekt åldersrelaterade saneringar. Nyheter som står i uppenbar konflikt med beslutet om höjd pensionsålder. Där regeringen säger att arbetstagare borde arbeta längre är många arbetsgivares budskap att äldre, gamla, åldrande – vad man nu vill kalla dem – borde ha förstånd att dra sig tillbaka. Eller åtminstone att visa stor förståelse för att uppsägningarna börjar verkställas från deras ända.

På det praktiska planet vittnar den här konflikten i budskap om att regeringen har sin agenda och arbetsgivarna har sin. Eftersom regeringen knappast – trots en synbarligen mycket stor självmedvetenhet – kan tvinga arbetsgivarna att frångå sitt sätt att tänka blir det ännu svårare att inse det positiva och konstruktiva med pensionsbeslutet. Visserligen kan pensioneringarna senareläggas, men om arbete inte erbjuds enligt samma modell blir det hela minst sagt obalanserat.

Det dubbla budskap som dels regeringen, dels arbetsgivarna står för har också en allvarlig, principiell dimension. Och till den delen är det dubbla budskapet mycket enkelt: människan ses som ett röstförsett verktyg. (Beteckningen röstförsett verktyg – instrumentum vocale – användes som beteckning för antikens slavar.)

Det som motiverar den bedömningen är att både regeringen och arbetstagarna ser på människan ur ett ensidigt och dessutom förvrängt produktions- och konsumtionsperspektiv. Inte ens ur det perspektivet kan det ju vara så att äldre a priori alltid är sämre och yngre alltid bättre.

Tyvärr är det inte endast i pensionssammanhang som dagens ”instrumentaliserade” människosyn ger olyckliga utslag. Den rapport som nyligen publicerades om tragedin i Jokela visar att en orsak till den var att gärningsmannen inte fått en mänsklig utan mera en teknisk, ”maskinserviceaktiv” hjälp.

Den yngling som stod för dådet hade helt enkelt inte fått vård. Hans problem möttes med recept på psykmediciner. Folkpensionsanstaltens statistik visar att samma ”recept” används allt oftare och att de ungas problem allt oftare åtgärdas med psykmediciner.

Mediciner i all ära. Det är bra att de finns, det är bra att de ordineras och det är bra att de används. Men det är inte bra om mediciner används som substitut för mänskliga relationer och för empati. Det är kort sagt inte bra om mediciner används som ett sätt att kvittera det ansvar vi som individer och som kollektiv har för varandra.

Men har det inte lite blivit så? Och kan inte utvecklingen i den riktningen ses som en konsekvens av att människan ses som ett instrument, en maskin, som ska servas för att kunna producera och som kan kasseras då den inte fungerar? Är det kanske också så att kasseringarna sker allt tidigare och allt lättare? Summa summarum: människan förefaller i allt högre grad ha blivit ett instrument som bedöms ur ett användarperspektiv. För kyrkan, för församlingarna och för alla som vill försvara en kristen människosyn är detta en enorm utmaning.

Stig Kankkonen



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47