Spara och bespara

Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

På senaste biskopsmöte betonade han bland annat vikten av att samhällets grund- och stödstrukturer är i ordning. Och i samband med en gemensam rådplägning för representanter för näringslivet, socialsektorn och kyrkan framhöll Paarma betydelsen av individuella familje- och människorelationer då ekonomin sviktar.

Hur man tänker och hur det ser ut på gräsrotsnivå fanns det exempel på i senaste nummer av Kyrkpressen. Exemplet kom från Esse, där församlingen ägnat och ägnar tid och krafter åt att skapa vad som kunde kallas framförhållande diakoni. Alltså en diakoni som söker upp och erbjuder hjälper innan hjälpbehovet kanske blivit akut.

Församlingen planerar hur den kan agera innan den måste reagera. Detta i alla fall utan att vara påflugen. Som diakonissan Marianne Sandström uttrycker det: Initiativet måste komma från de berörda själva.

Sammantaget säger ärkebiskopen och diakonissan att det gäller att se till att de funktioner som ska vara till stöd och hjälp i svåra tider är uppdaterade så, att de verkligen kan användas.

Denna kyrkliga betoning kan utan svårigheter föras över på hela samhället. Om hjälpinsatser inte kan produceras och distribueras i tid till dem som behöver dem fördjupas gamla problem och nya skapas.
Då kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund, uppmanar församlingens förtroendevalda att inte dra in på diakonin är han därför ute i ett mycket angeläget ärende.

Allmänt taget får man hoppas att de kyrkliga betoningarna, från ärkebiskop Paarma till diakonissan Söderström och kyrkoherde Granlund, samt många andra tas ad notam också då staten och kommunerna fattar sina sparbeslut.

Det är dock mera sannolikt än osannolikt att detta förblir en from förhoppning. Det som tyvärr ofta sker är att sådana som redan har det svårt får det ännu svårare. Och kanske ännu oftare: de som är på väg att få det svårt inte får den hjälp som de skulle behöva för att klara sig.

Det tragiska är att sparåtgärder som drabbar dem som behöver stöd är till skada både för dem som drabbas och för alla andra. Det därför att sådana sparåtgärder bli dyra på sikt.

Personer med fysiska och psykiska problem börjar inte må bättre av att de inte får den vård de behöver. Personer i behov av bostäder eller social omsorg far ännu mera illa av att de inte blir hjälpta och därmed blir det allt dyrare att ta hand om dem senare.

För att inte tala om alla negativa konsekvenser, ekonomiska och andra, av sämre eller helt uteblivna preventiva åtgärder.

Vi måste helt enkelt besparas kortsiktiga sparåtgärder som helt klart drabbar såväl enskilt som kollektivt.
Det förefaller bli allt viktigare att kyrkan och församlingarna går i spetsen för en förhoppningsvis allt bredare opinion till försvar för de utsatta. Också och inte minst just i spartider.

Det är med glädje man kan notera att så faktiskt också förefaller vara fallet.

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37