Rösträtt i kyrkoherdeval

Ledare. Ett kyrkoherdeval är en omständig process som drar ut på tiden i månader och i värsta fall år innan alla procedurer och besvärstider är över.
5.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Processen känns påfrestande både för de sökande och för de berörda församlingarna. Den måste förkortas.

Ett annat dilemma med valen är att de flesta som skulle få rösta inte gör det. Särskilt inte i större städer, medan intresset att välja sin herde ökar ju längre norrut i landet man kommer.

Uleåborgs stift har de bästa siffrorna i nutida kyrkoherdeval. Där var röstningsprocenten i medeltal 25,38 procent under val som avgjordes åren 2004–2006, i ett av valen var röstningsprocenten 54,5 procent. Borgå stift är nästbäst med ett medeltal på 24,44 procent, medan endast 7,2 procent röstade i Helsingfors stift.

Kyrkoherdarnas uppdrag har märkbart förändrats. Det andliga arbetet får allt mindre plats medan chefsrollen växer. För trettio år sedan klarade en kyrkoherde av förvaltningen på trettio procent av sin arbetstid, i dag tar den hälften. En kyrkoherde som arbetat i samma församling i tjugo år uttryckte det så att han inte längre har samma arbete.

Den utdragna valproceduren, folks ringa intresse att rösta i kyrkoherdeval, och att kyrkoherdens arbete förändrats så mycket, är några av orsakerna till att kyrkomötet år 2007 bad kyrkostyrelsen utarbeta en ändring av valsättet från folkval till indirekta val efter samma modell som redan praktiseras i kaplansvalen. Utredningen är nu klar och kommer upp till behandling i vårens kyrkomöte.

I det nya systemet skulle provpredikningarna slopas, domkapitlet skulle enbart ge utlåtande om kompetensen, och på så sätt skulle besvärsrätt finnas endast efter själva valet.

Bland fördelarna räknas att det skulle ge förtroendevalda mer råg i ryggen och på så vis öka kyrkovalens betydelse. Ett indirekt val blir även billigare, nuvarande system kostar mellan  2 500-28 000 euro.

Men ett kyrkoherdeval i kyrkofullmäktige eller kyrkoråd ger inte samma chans till publicitet om församlingen och dess verksamhet som vi nu har.

Efter några månader vet vi hur kyrkomötet vill gå vidare. Det är inte sagt att beställningsarbetet längre smakar. För två år sedan var det inte lika många som skrev ut sig ur kyrkan som i dag. Nu är det inte läge att minska medlemmarnas möjligheter att påverka. Detta är inte den reform som kyrkan behöver mest just nu.

Kyrklig rösträtt är viktig för varje enskild medlem som utnyttjar den. Procenter säger inte allt.

Kerstin Haldin-Rönn

 

Ledarstick: 

Kyrkans informationsmiss

Efter kyrkostyrelsens senaste möte gick kyrkans egen informationscentral ut bland annat med uppgifterna att ”kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att kyrkoherdevalet blir ett indirekt val” och att ”plenum röstade i frågan och godkände förslaget med rösterna 8-4”.

I själva verket var det så, att kyrkostyrelsen pliktskyldigt levererade den vara som kyrkomötet 2007 hade beställt. Av allt att döma dessutom med långa tänder.Hade beställningen varit ett betänkande gällande kyrkoherdeval med två eller tre alternativ hade kyrkostyrelsen levererat ett sådant.

I det aktuella fallet kan kyrkostyrelsen alltså ses som en varuproducent och som sådan har den levererat en fullgod vara. Däremot har kyrkostyrelsen inte tagit ställning till huruvida varan är lämplig för det avsedda ändamålet eller inte. Det är en fråga för beställaren, kyrkomötet.

Vad omröstningen beträffar gällde den inte förslaget utan huruvida kyrkostyrelsen ska återremittera frågan till beredaren för ny beredning. Majoriteten svarade nej med motiveringen att förslaget var exakt det som beställningen hade gällt. Punkt och slut.
Den sammanlagda bild som allmänheten får på grund av de två grava missarna i informationen är följaktligen helt felaktig både i sak och i form. Detta dessutom i en fråga som i hög grad påverkar den allmänna inställningen till och uppfattningen om kyrkan.

Informationsmissar av detta slag har kyrkan inte råd med.

Stig Kankkonen
 

Kerstin Haldin-Rönn



PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02