Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Mest läst

    julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

    BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

    HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

    musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

    Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

    kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

    ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

    Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

    betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

    fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

    Mest läst