Skrifterna talar om Jesus

Teologi. Den kristna tron är stadigt förankrad i Gamla testamentet, som Jesus kallade Skriften, men som han själv sade: Ni är tröga och oförståndiga att förstå vad profeterna har sagt. 30.12.2008 kl. 00:00

– Vi har en Frälsare som kommit för att rädda oss och det är något som ibland är svårt att erkänna, sade Antti Laato.

Det blev en djupdykning i  bibeltexter och kristendomens judiska rötter då Lausannerörelsens avdelning för  evangelisation bland judar (JUST) samlades till sin årliga Israeldag. Samlingen hölls i Myrbacka kyrka i slutet av november.

Allt måste uppfyllas

Antti Laato, professor vid Teologiska fakulteten i Åbo Akademi, tog avstamp i ett av sina forskningsobjekt, det vill säga Emmausvandringen, som evangelisten Lukas berättar om i kapitel 24. Den Uppståndnes möte med två bedrövade lärjungar resulterade i ett oförglömligt bibelstudium där Jesus punkt för punkt förklarade vad  som skrivits om honom ”överallt i hela Skriften”. I slutet av samma kapitel rapporterar Lukas om hur Jesus kort därefter  uppenbarar sig för en större lärjungaskara och undervisar dem ännu mera detaljerat (Luk 24:44-49). ”Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna”, sade han och ”öppnade deras sinnen så att de kunde förstå Skrifterna”: Messias skulle lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

– När Skrifterna öppnas, börjar lärjungarna inse innebörden av Jesu uppdrag. Gamla testamentet är grunden när man söker Gud, slog Laato fast samtidigt som han skisserade upp kristologins (läran om Kristus) inträde på världsscenen.

Källor i skarven mellan GT och NT

Med Jesu bibelföreläsning på Emmausvägen som utgångspunkt befinner sig den kristna tron alltså stadigt på gammaltestamentlig grund. Det handlar om judisk bibeltolkning om den utlovade Frälsaren, Messias.

För att närmare gå in på Nya testamentets kristologi anser Laato att ett studium om vad den tidens judiska bibelförklaringar gick ut på är av nöden. Det handlar alltså om Det andra templets tid, i skarven mellan Gamla och Nya testamentet, som slutar år 70 eKr då templet förstördes av romarna.

– Det finns en hel del bevarade skrifter: de gammaltestamentliga apokryferna, judiska pseudepigrafer och apokalyptiska texter, som skrevs i en del bibliska personers namn, till exempel Esra och Henok, vidare Qumrantexterna samt skrifter av den judiska filosofen Filon och den judiska historikern Josefus.

Guds Vishet

Ett nedslag i Ordspråksboken ger ett exempel på hur ovannämnda textstudier klarlägger de stora sanningarna om Kristus.

Kapitel 8:22-31 ger en beskrivning av en person, Visheten, som assisterade Gud vid skapelsen. Visheten har funnits vid Guds sida redan ”i begynnelsen innan jorden fanns”, och är ”skapad som det första”. ”När han spände upp himlen var jag där”, står det.

– Genom Visheten – Kristus –  skapade Gud världen. Han är också Guds personliga svar på varför världen skapades, sade Laato och förklarar det hebreiska ordet ”qana”, som betyder ”skaffa”, ”köpa” men också ”skapa”. Gud skaffade före tidernas begynnelse Visheten till arbetskamrat.

Perspektiven hisnar då Laato går vidare till Bibelns skapelseberättelse där Gud säger: ”Vi ska göra människor till vår avbild”.

Vilka ”vi”?

– Syraks bok, som hör till de apokryfiska böckerna, sätter likhetstecken mellan Visheten och Guds Ord. Också Salomos vishetsbok talar om ett ”vi”.
Laato anser att den judiska Vishetsteologin och skapelseberättelsens första ord i Genesis, ”I begynnelsen skapade Gud ...”, troligen ligger  bakom

Johannesevangeliets  inledningsord: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Han var från begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till ...”

Den intresserade bibelläsaren kan vidare begrunda 1 Kor 8:6, Kol 1:15-20 och Hebr 1:1-3.

Guds  Son

Ett annat studium gäller ”Människosonen” och ”Guds Son”, två nyckelbegrepp i läran om Kristus. Laato hänvisar till Daniels bok, kapitel sju där vers tretton talar om ”en som liknade en människa”. Parallellt med Daniels syn kan man studera Henoks första bok, en tidig judisk skrift, som närmare beskriver Människosonen. I Bibeln nämns Henok i Första Mosebok kapitel fem.

Här kommer vidare en av Qumrantexterna, den så kallade Guds Son-texten, till hjälp i förståelsen.

– I den arameiskspråkiga texten kallas Människosonen i Daniels bok här för Guds Son. Qumrantexten påminner om bebådelsetexten i början av Lukasevangeliet och ängeln Gabriels ord: ”Han skall bli stor och kallas den Högstes son ... hans välde skall aldrig ta slut ...  barnet skall kallas heligt och Guds son”.

– Nya testamentets kristologi är alltså även här grundad i judisk tro.

Gud av Gud

Citat och exempel från ett stort utbud av bevarade texter duggar tätt i Laatos vetenskapliga föreläsning. Hans slutsats är emellertid entydig: Nytestamentlig kristologi har sin bakgrund i Gamla testamentet och judiska bibelförklaringar under andra templets tid. Också den nicenska trosbekännelsen från år 325 återspeglar i sin lära om Kristus den judiska monoteistiska trosuppfattningen:

”Vi tror på en Gud, / en allsmäktig Fader, / som har skapat himmel och jord och allting, / både det synliga och det osynliga: och på en Herre, Jesus Kristus, / som är Guds enfödde Son, / av Fadern född före all tid, / Gud av Gud,  / ljus av Guds klarhets ljus, / sann Gud av sann Gud, / född och icke gjord, / samma väsende som Fadern, / genom vilken alla ting är gjorda ...”

Kristina Fernström



Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37