"Julfreden börjar i hemmet"

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

– Kristenheten står inför en stor fest. Vi är vana att se julen som en tid för stilla gemenskap, men tyvärr är det så att julen i många hem inte kommer med frid och kärlek, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

– Tigandet om våld i nära relationer måste upphöra, kräver ärkebiskopen.

Under hösten har vårt land skakats av nyheter om våldsdåd med dödlig utgång i finländska familjer. Sådant får en att stanna upp. Förvirring, rädsla och otrygghet tar över. Vi har tvingats erkänna att vi inte alltid vet vad som händer inom hemmens fyra väggar.

Våldsstatistiken visar att julen är en tid då många familjerelationer råkar i kris och problem som kanske länge har pyrt under ytan trappas upp. När den hårt pressade vardagen möter en efterlängtad helg kommer känslorna till ytan och förväntningarna är stora. I vissa familjer kan det visa sig att de konflikter som man har mött, den belastning som arbetslivet innebär och julens gemensamma fest blir en alltför svår kombination: som känt ökar antalet polisutryckningar till privata hem under julhelgen.

Ärkebiskopen kräver därför nolltolerans mot våld i alla hem. Våld i nära relationer är en grav kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett brott som inte får accepteras. Vi får inte heller glömma bort de djupa spår som mentalt våld sätter i människors sinnen.

– Det måste bli ett slut på det tigande som omgärdar den här frågan. Julfreden måste sträcka sig ända till våra hem.

Ingrip i tid mot hot om våld

Avgörande för förebyggande insatser är att man tar tag i problemen och börjar nysta upp en ångestladdad situation i tid. Hot om våld får inte tillåtas eller tolereras. Grannar, släktingar och vänner måste ta mod till sig och ingripa i tid när situationen i en familj hotar att urarta i våld. Stöd från anhöriga och vänner är oersättligt för en människa som har upplevt våld eller hot om våld.

– När offrets egna resurser tryter behöver människorna i den närmaste kretsen ta sitt ansvar och visa att de bryr sig. Den som har upplevt våld i en nära relation får inte lämnas ensam, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

Förutom de hjälpande samhällsorgan som finns kan man ringa kyrkans Samtalstjänst för att tala om sådant som tynger en och tillsammans med en medmänniska försöka hitta alternativa lösningar på en problemtyngd situation. Samtalstjänst har jour som vanligt även under julhelgen.

Fridfull jul för barnen

Det är också viktigt att komma ihåg att våld inte är ett internt relationsproblem mellan två vuxna, utan att familjevåld även påverkar barnen. Redan en spänd och ängslig atmosfär kan i sig vara skadlig för ett barns uppväxt, även om barnet slipper bevittna direkta våldshandlingar eller själv bli utsatt för misshandel. Tre av fyra finländare motsätter sig barnaga som uppfostringsmetod, men trots att attityderna har förändrats misshandlas barn fortfarande i finländska hem.

– Vuxna har allt skäl att stanna upp under julen och fundera över vilka minnen och modeller för familjehögtider vi vill ge våra barn.

När julfreden förkunnas heter det ”varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande”.

– Den förkunnelsen är det gott att efterleva i de hem som förbereder sig för julfirandet, konstaterar ärkebiskopen.

KT



ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10