Orsak till både oro och glädje

Kyrka. På kyrkomötet diskuterades i dag kyrkans senaste fyrårsberättelse, som visar att förtroendet för kyrkan är stort men att utskrivningen fortgår. 4.11.2008 kl. 00:00

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Några större överraskningar innehåller kyrkans senaste fyraårsberättelse inte, enligt Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral som gör berättelserna.

– Siffrorna har redan en längre tid visat att kyrkan har allt svårare att samla människor till gudstjänster och tillställningar av olika slag, konstaterar han.

Den trenden har en längre tid varit negativ och utvecklingen har förstärkts ganska kraftigt under de senaste åren. En grafisk kurva, som inte bara dalar utan snarare störtdyker, beskriver utvecklingen för kyrkliga vigslar. År 2000 uppgick de till 80 procent av det totala antalet vigslar. År 2007 var siffran nere i 60 procent.

– Det här är direkt dramatiskt, sammanfattar Kääriäinen.

Rent allmänt ger den aktuella berättelsen många orsaker till eftertanke, men också till glädje.

Glädjande är att förtroendet för kyrkan har ökat sedan 1990-talet, vilket ger positiva förutsättningar för arbetet.

Dra nytta av berättelsen

Kyrkomötet förde i dag, tisdag, en remissdiskussion om kyrkans fyraårsberättelse.

Ombuden lyfte fram behovet av att mera systematiskt kartlägga kyrkans framtidsutmaningar på basen av fyraårsberättelsen. Inom flera verksamhetsområden efterlystes en aktiv och förebyggande verksamhet istället för ett reaktivt sätt att verka.

– De strukturförändringar i församlingarna som skett under den aktuella tidsperioden kommer under de kommande åren att påverka kyrkan mer än nu, sade kyrkostyrelsens kanslichef Risto Junttila.

Biskop Gustav Björkstrand frågade sig hur man drar nytta av fyraårsberättelsen på rikskyrklig, stifts- och församlingsnivå.

– Ge stiftsfullmäktige i uppdrag att analysera vad fyraårsberättelsen ger stiftets del, sade Björkstrand.

Bland dem som lyfte fram en mera konkret fråga i fyraårsberättelsen fanns folkhögskolerektorn Teuvo V. Riikonen från Nyslott. Han var bekymrad över den låga andelen män som utbildar sig till kyrkliga yrken och arbetar i församlingarna.

– Vi måste fästa uppmärksamhet vid rekryteringen av män och satsa på det traditionella församlingsarbetet bland pojkar, sade Riikonen.

Kyrkomötet remitterade framställningen till allmänna utskottet, som skall begära utlåtande av ekonomiutskottet och förvaltningsutskottet.
 

Stig Kankkonen/KT



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34