Mer än snälla beskyddare

Teologi.

Ordet ängel kommer från grekiskans ”angelos” och betyder budbärare. Änglarna är Guds sändebud, men särskilt i början av Gamla testamentet är det ofta Gud själv som kommer till människan i änglagestalt.

11.10.2008 kl. 00:00

stock.xchng

Antti Laato tror att änglar är populära i dag för att behovet av beskydd är stort.

Ett exempel är berättelsen i 1 Mos 18:3 om de tre männen, som besökte Abraham.

– Men senare, under tiden efter den babyloniska exilen, blir Gud mera avlägsen, säger Antti Laato, professor i gammaltestamentlig exegetik med judaistik.

Änglarna spelade då en allt viktigare roll i det judiska tänkandet. Änglarna blir en ”mellanvärld” mellan Gud och människor. Man menade också att stjärnor och änglar hörde ihop så att varje stjärna hade sin ängel. I Daniels bok talas det om att varje folk har sin ängel. Judarnas ängel var ärkeängeln Mikael, som vid behov får kraft också i politiska situationer.

– Astrologin utvecklades och bland annat Talmud innehåller horoskop.

Laato understryker att de här tankegångarna inte finns i kristen tro.

I Bibeln nämns de två ”överänglarna” Mikael och Gabriel.

– Apokryferna tar med Rafael, Uriel och Fanuel.

– När det gäller Nya testamentet är Gud inte längre transcendent och avlägsen. Han blir människa i Kristus. Gud är nära.

– Hebreerbrevets författare anser det nu nödvändigt att dra en skiljelinje mellan Kristus och änglarna. Jesus hör inte till någon mellanvärld. Han är förmer, han kom från Guds egen värld.

Laato nämner ytterligare serafer och keruber, som vi kan läsa om till exempel i Jes 6.

– De är änglar som hör ihop med den himmelska liturgin.

Om den änglaboom som är inne i dag säger Laato att intresset hör ihop med vårt behov av beskydd.

– Vem behöver inte trygghet när vi upplever sådana tragedier som Jokela och Kauhajoki. Och vad skyddsänglar beträffar så nämns det i Nya testamentet att varje barn har sin ängel.

– Vår bild av änglar är inte alltid helt sann. Därför är det säkert hälsosamt att reflektera över änglarnas teologi och se vad Bibeln lär.

Kristina Fernström



Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06