Han lobbar för krematorium

Kyrka. En minneslund, upplysande verksamhet om kremering och i slutändan ett eget krematorium. Det är målet för Karl Fagerlund och Ålands krematorie- och minneslundsförening. 15.5.2008 kl. 00:00

Jonas Edsvik

Åländska gravplatser börjar vara en bristvara, speciellt i Mariehamn. I stället för utbyggnad kunde landskapet satsa på ett eget krematorium, säger Karl Fagerlund.

Ålands krematorie- och minneslundsförening har skapat ett slags begravningstestamente där folk kan ange hur de vill att deras begravning ska formas. I dokumentet … minns mig … finns frågor om annonsering, musikval, minnesstunden, bouppteckning – och kremering.

– För oss är det främsta syftet med dokumentet att främja intresset för kremering på Åland och i längden skapa underlag för att bygga ett krematorium, berättar Karl Fagerlund, ordförande i föreningen.

Nu kremeras bara kring tio procent av de avlidna på Åland, och de transporteras i de flesta fall till Uppsala.

– Det skapar också en psykologisk motvilja att vara tvungen att sända de avlidna så långt för att kremeras.

Information behövs

Frågan om ett eget krematorium på Åland har senast varit aktuell på 1970-talet då lagtinget utredde frågan i tio år.

– Resultatet blev att lagtinget konstaterade att det inte är landskapets sak att stå för ett krematorium. Frågan fördes vidare till Mariehamns församling som hade en negativ inställning. I dag är situationen en annan, men det största problemet är finansieringen, säger Fagerlund.

Föreningen har diskuterat frågan med Mariehamns församling och planerar att föra frågan till lagtinget för en ny utredning. Tidpunkten för att utreda alternativa begravningsmöjligheter är fruktbar, eftersom begravningsplatsen i Mariehamn är för liten och en utbyggnad har väckt stark debatt. Också Brändö församling utvidgar sin begravingsplats i sommar eftersom läget där annars hade blivit kritiskt.

– Det finns ett akut behov i Mariehamn, och kremering sparar begravningsutrymme. Men när det blir tal om kostnader slår alla bara ifrån sig.

Den ideala lösningen skulle vara någon form av kompromiss där församlingarna och landskapet skulle dela på kostnaderna för krematoriet.

– Alla krematorier utom ett i Finland drivs av församlingar. På Åland är det inte möjligt eftersom våra församlingar är så små, konstaterar Fagerlund.

Men krematorieprojektet ligger långt i framtiden för Ålands del. För att ett krematorium ska kunna byggas krävs kring 100 kremeringar per år. Nu dör 250–300 personer per år på Åland, och kremeringarna är ca 30. Nästa steg för Ålands krematorie- och minneslundsförening är därför att satsa på information om kremering.

– Vi kommer att delta i mässor och informera om kremering. Resultaten av  … minns mig … ger oss också en fingervisning om intresset för kremering. Dokumentet skapas i två exemplar och det ena förvaras på den begravningsbyrå man valt, säger Fagerlund.

Minneslund får vänta

Föreningen har också planerat en minneslund nära Bomarsunds fästning på Prästö, men det projektet har lagts på is.

– Det var meningen att lunden skulle byggas som en del av ett större Bomarsundprojekt där de gamla gravgårdarna rustades upp. Men det projektet genomfördes bara delvis, och minneslunden föll igenom.

Fagerlund är ändå hoppfull.

– Vi tror nog att lunden ska bli till, men vi får vänta på pengarna. Vi har bland annat planerat ett monument i lunden för att den ska bli högtidligare, och det kostar ju en del.

Men en annan minneslund kommer att stå klar på Åland före det. Samtidigt som Brändö församling utvidgar sin begravningsplats byggs där också en minneslund där den som vill ska kunna få sin aska utspridd.

Mira Strandberg



sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02